Möte 2024-11-28

Ordförande Per Lodenius hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat.

Det senaste skärgårdsrådsmötet hölls den 12 september i Gamla Stadt vid lilla torget i Norrtälje. Under mötet togs ett ärende upp om hur renhållning/sopor ska hanteras i den offentliga miljön under turistsäsongen.  Återvinningsfärjans rutt och fortsatta verksamhet diskuterades också. 

Dessutom presenterades delar av kommunens mål och budget, inklusive platsutveckling och medel för renhållning och arbete med fördjupad översiktsplan för skärgården. Information förmedlades om kommunens visionsarbete. En diskussion hölls om kommunens arbetsordning. Information från kommunen handlade om behandling av remisser, den uppdaterade bryggplanen och det kommande landsbygds- och skärgårdsforumet.

• Fråga från Blidö-Frötuna skärgårdsförening om utbyggnad, utveckling av VA i skärgården, återvinningsfärjans framtid samt sopställ och toaletter vid vandringsled.

Lars Berglund har väckt frågan. Frågan om VA handlar om ovisshet om utbyggnaden och utvecklingen av VA i skärgården, inklusive ifall huruvida nuvarande system är tillräckligt robusta/räcker till för behoven framöver eller om förändringar krävs som påverkar många (och vem som tar ansvar för det och hur i så fall förändringarna genomförs).

Han konstaterar att det finns stor oro bland äldre invånare som inte har stora lånmöjligheter för kommande VA-kostnader. Medlemmar i Blidö-Frötuna skärgårdsförening undrar därför hur deras kostnader för hushållen kommer att se ut i framtiden och vilka möjligheter som finns för dem att bo kvar. En konsekvens kan bli att människor med begränsade ekonomiska resurser tvingas flytta eller inte kan flytta dit på grund av att de inte har råd med boendekostnaderna. I stället kan de ersättas av mer välbärgade befolkningsgrupper. 

Därför undrar han och föreningen vilken plan kommunen har för VA i skärgården, hur det ska finansieras och vilka de politiska företrädarnas tankar om detta är. Han önskar en dialog om lösningar som tar hänsyn till invånarnas ekonomiska villkor. 

Ulf Linderholm (ordförande för Norrtälje Vatten och Avfall) redogör för den formella processen som gäller vid VA-utbyggnad. Han förklarar att kommunens (kommunfullmäktiges) beslut om verksamhetsområden baseras på bedömningar från miljö- och hälsoskyddsenheten, till exempel vid problem med förorenade brunnar eller saltvatteninträngning.

När ett verksamhetsområde väl har inrättats är det Norrtälje Vatten och Avfalls ansvar att genomföra utbyggnaden, men det sker inom ramen för lagstiftning och utan någon egen agenda att uppnå ett visst antal anslutningar. Han betonar att NVAA inte är en affärsverksamhet och att kostnaderna för utbyggnad och drift täcks av VA-kollektivet.

Per Hellström (VA-specialist på Norrtälje Vatten och Avfall) ger en översikt av tidigare och pågående VA-projekt. Han nämner bland annat nybyggda reningsverk i Kapellskär och Gräddö samt pågående och planerade utbyggnader i områden som Åkerö, Solö, Västernäs, Östernäs och Spillersboda. Utbyggnaden av det kommunala VA-systemet har medfört betydande kostnader.

Han uppger att kommunen styrs av vattentjänstlagen, vilken innebär att beslut om VA-utbyggnad måste grundas på tydliga behov och miljömässiga fördelar. Kostnaderna för anslutningar till kommunalt VA täcks av anläggningsavgifter, vilket också förklarar höjningar i hushållens avgifter.

Han konstaterar att vissa områden redan har tillgång till kommunalt VA, men att det ännu finns outnyttjad kapacitet i flera av anläggningarna. I den nya VA-planen, inklusive vattentjänstplanen, ingår en begränsad utbyggnad. I områden som Frötuna, Rådmansö, Blidö och Gräskö har kommunalt VA dragits ut för att ha möjlighet att ansluta fler fastigheter till det kommunala VA-nätet. Samtidigt har en stor del av de senaste årens satsningar inte fullt ut utnyttjats ännu, vilket kan påverka hur kostnaderna fördelas. 

Anngret Andersson påtalar behovet av att bredda perspektivet på VA-frågan och tillämpa alternativa tekniska lösningar, exempelvis avsaltning av havsvatten och nya system för enskilda avlopp. Hon efterfrågar  utredningar kring vad som är tekniskt möjligt och vilka alternativ som kan godkännas enligt gällande regler. Hon betonar även vikten av att kommunen håller sig uppdaterad om utvecklingen av ny teknik inom området.

Olle Jansson känner igen problemet att en del grupper i samhället har svårt att betala höjda avgifter. Ett förslag är att undersöka möjligheten att förlänga betalningstider eller knyta kostnader till fastigheters inteckning. Detta skulle kunna minska den ekonomiska bördan för vissa grupper utan att sänka de generella avgifterna.

Michael Sjöblom informerar om att det pågår arbete på regeringsnivå för att hitta finansieringslösningar som kan minska underhållsskulden i VA-systemet och göra utbyggnaden mer ekonomiskt hållbar.

Andrea Kronvall framhåller att kommunen också behöver överväga enskilda lösningar i områden där det är svårt eller olämpligt att bygga ut kommunalt VA. Hon noterar att lagstiftningen har blivit mer flexibel gällande detta.

Per Hellström kommenterar att det i vattentjänstplanen finns utpekat vilka områden som ska vara kommunala, enskilda eller liknande. Nya enskilda lösningar som är bra kan utvidgas, men fokus är på att klara driften av de befintliga områdena. 

Claes-Håkan Jansson nämner möjligheten för samfälligheter såsom på Stomnarö att ansluta till kommunalt VA genom gemensamma anslutningspunkter, men påpekar också att sådana lösningar utifrån nuvarande förutsättningar kan vara svåra att underhålla långsiktigt.

Ulf Linderholm förtydligar att anslutningsavgifter och andra kostnader måste täckas av VA-kollektivet och att avgifter inte kan höjas generellt för att subventionera nya anslutningar.

Anngret Andersson undrar vad som gäller för utspridda, enskilda fastigheter.

Per Hellström svarar att utgångspunkten är vilken vattentillgång som finns. Bygglovsenheten gör bedömningar för enskilda lösningar. 

Blidö-Frötuna skärgårdsförening har även efterfrågat synpunkter om återvinningsfärjans framtid. 

Jan Paymer, avfallsspecialist på Norrtälje Vatten och Avfall, svarar att återvinningsfärjan ska besöka samma platser 2025 som 2024 med fokus på stopp vid kärnöarna, dock är inte datum och tider klara än. Färjan bekostas av kommunen (skattekollektivet).

Om önskemål till exempel finns att färjan ska gå en helg i stället för vardag genererar det en högre kostnad som ska godkännas av kommunen. Om önskemål finns att den ska gå tidigare under sommarsäsongen behöver hänsyn tas till framkomlighetsproblem på grund av fritidsbåtar som kan hindra angöring.

Denna service kan komma att utvidgas till att periodvis inkludera stopp på mindre öar. Andra lösningar som undersöks på öarna är mobila återvinningsstationer vid replipunkterna med hämtning av lastbil som har olika fraktionsbehållare och hämtning från hushåll via kolli. 

Anngret Andersson efterfrågar praktiska lösningar som gör det möjligt för fler öbor att delta i återvinningssystemet, exempelvis genom att kombinera säckhämtning med förbättrade rutiner för vardagsavfall som kan hanteras via ordinarie sophämtningsbåtar.

Lotta Lindblad Söderman betonar vikten av tydlig, regelbunden och tillgänglig information som kommuniceras till skärgårdsborna om färjans schema och hur de övriga återvinningssystemen kan nyttjas.

Jan Paymer svarar att Norrtälje Vatten och Avfall utvecklas en app som kan tillgodose en del av informationsbehovet. 

Lasse Gustafsson föreslår att kommunen och Norrtälje Vatten och Avfall samarbetar med föreningen Skärgårdshandlarna för att sprida information. Butikerna kan exempelvis sätta upp information på anslagstavlor och sprida den via andra kanaler i skärgården. Det är viktigt att informationen är lättillgänglig i skärgårdsbornas vardagsmiljö.

Blidö-Frötuna har också ställt en fråga om Stockholm Archipelago trail och den vandringsled som marknadsförs. Hur ser kommunen på behovet av sopställ och toaletter längs leden? Har Norrtälje kommun någon insyn i projektet? Och i så fall hur och vem har den kontakten?

Ida-Maria Olofsson förklarar att Norrtälje kommun är samarbetsparter med Stockholm Archipelago och att det finns ett samarbetsavtal. Projektmedel för detta söktes för fem år sedan, vilket har lett till dagens led. Ida-Maria representerar kommunen i styrgruppen och kan förmedla vidare kontakt för mer detaljerad information.

Lars Berglund undrar vilken beredskap som finns för att ökade besöksströmmar kan leda till problem, beroende på vilken information markägare har fått och hur tydligt utmärkt leden är på olika ställen. 

Ida-Maria Olofsson framhåller att kommunen har ett ansvar för sopmajor och liknande service som rör det rörliga friluftslivet. Dock omfattar ansvaret inte själva leden. Om det finns markägare som undrar över ledens dragning och vad det kan innebära för dem kan kontakta Ida-Maria.

• Fråga från Tjockö om Norrtälje Vatten och Avfalls information om slamtömning/sophämtning (med fokus på framkomlighet för fordon).

Jan Paymer svarar att gällande framkomlighet på öar framgår det i nuvarande avfallsföreskrifter att vägen ska hållas i farbart skick. Däremot kan bolaget säkerligen vara än mer tydliga på sin webb om vad som mer specifikt gäller för skärgård.

Susanne Söderberg, kommunikatör på Norrtälje Vatten och Avfall, svarar skriftligen: 

Vi på NVAA har ett arbete inplanerat för att se över om vi kan förtydliga information något på vår webbplats. Dels vad som gäller vid anläggande/ändring av befintlig slamanläggning samt vad man som fastighetsägare behöver tänka på inför slamtömning för att undvika utebliven tömning och en bomkörningsavgift. De krav vi ställer för hämtning/tömning, oavsett om det avser fastlandet eller skärgården, regleras i avfallsföreskrifterna. Det är utifrån dessa vi skriver informationen.

Majoriteten av alla fastighetsägare med slamtömning har tidigare fått ett brev hemskickat. I brevet hänvisar vi till en webbsida där det framgår vad man behöver tänka på inför slamtömning för att undvika bomkörning.

I brevet uppmanade vi även fastighetsägaren att lämna sina kontaktuppgifter på vår webbplats för att bland annat få en påminnelse via SMS/mejl innan det var dags för slamtömning. De fastighetsägare som valt denna påminnelse får då även i meddelandet ett uppmaning om att ta del av informationen på sidan Att tänka på inför din slamtömning - Norrtälje Vatten och Avfall för att undvika en bomkörning.

Kontaktuppgifter för att få en digital påminnelse, och även inom kort övrig info kring sin slamtömning, lämnar fastighetsägaren genom att logga in på Dina sidor via Självservice - Norrtälje Vatten och Avfall. Här finns mer information om våra digitala meddelanden Obligatorisk slamtömning - Norrtälje Vatten och Avfall

Ett tips är att uppmana fastighetsägare att lämna sina kontaktuppgifter, om de ännu inte gjort det, för att få påminnelse inför tömning och därmed även tillgång till information om vad de behöver säkerställa inför tömning.

• Region Stockholm har ett uppdrag att se över replipunkterna, inklusive ansvar och serviceutbud. Därför tillfrågas skärgårdsrådets ledamöter om hur de ser på replipunkterna utifrån regionens uppdrag

Ida-Maria Olofsson inleder diskussionen med att informera om Region Stockholms uppdrag, genom trafikförvaltningen, att kartlägga och utreda standarden för replipunkter i skärgården. Uppdraget bygger på tidigare arbeten, såsom Replipunktslyftet, där kommunen och andra aktörer deltog.

Syftet med det nuvarande uppdraget är att definiera vad en replipunkt är, vilken standard som krävs och hur replipunkterna kan utvecklas för att möta framtida behov. Ida-Maria Olofsson betonar vikten av att inkludera relevanta företrädare i dialogen och uppmanar rådet att komma med synpunkter för att identifiera replipunkternas behov och möjligheter. Regionens ursprungliga tidsplan för uppdraget var att det skulle vara klart i december, men processen har förlängts.

Kommunen har bland annat efterfrågat av regionen att tydliggöra vad en replipunkt är och vad som förväntas av den och hur ansvaret för det tas. 

Bosse Gesslein lyfter att Simpnäs, Furusund och Rävsnäs pekas ut som regionala replipunkter i den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län. Därutöver har kommunen velat göra Östernäs till regional replipunkt. Han undrar hur diskussionen med trafikförvaltningen om detta har gått. 

Ida-Maria Olofsson förklarar att det har funnits en förväntan på att regionen ska utreda Östernäs som replipunkt, men det är ännu inte gjort på grund av oklarheter om vem som har utredningsansvaret. 

Lasse Gustafsson föreslår att kommunen skickar ut frågan om replipunkter och deras utveckling till berörda aktörer och lokala föreningar för att samla in synpunkter.

Anngret Andersson påminner om att replipunkternas betydelse inte bara handlar om passagerartrafik utan också om att stötta företag i skärgården. Replipunkterna bör kunna erbjuda goda möjligheter för företag att lasta och lossa samt förtöja båtar. Hon betonar vikten av att företagarföreningarna inkluderas i diskussionerna och frågar även hur Försvarsmakten påverkas av denna utveckling.

Bosse Gesslein lyfter om det är möjligt för kommunala replipunkter, som Spillersboda och Bromskär, att få status som regionala replipunkter. Han framhåller att det är en politisk fråga vad kommunen vill satsa på. 

Ida-Maria Olofsson kommenterar att det här uppdraget enbart berör de regionalt utpekade replipunkterna, men att det också kan påverka hur kommunen ser på andra funktioner. En definition på replipunkt enligt regionen är att kollektivbaserad landtrafik ska kunna möta sjötrafik. 

Bosse Gesslein efterfrågar mer skärgårdsperspektiv under forumet, till exempel utifrån frågor såsom hur kärnöarna ska platsutvecklas. Hitta mer i skärgårdsrådet vara med att delta i högre grad. Större möjlighet att mingla och diskutera och träffa utställare och få visa upp vad som görs.

Lyft vilka boendemöjligheter och förutsättningar att få fler bofasta på öarna som finns. Om fler bostäder byggs på öarna och de åretruntboende blir fler ger det också ökade möjligheter för besöksnäringen på sådana platser. Som grund är det viktigt med en bofast befolkning som kan medverka till att pengarna cirkulerar på platsen. 

Ida-Maria Olofsson informerar om den kommande skärgårdsriksdagen 5 mars. Mer information om detta kommer att finnas på SIKO:s webbsida (siko.org.se).

• Bryggplanen har antagits

Per Lodenius meddelar att kommunfullmäktige har antagit den uppdaterade bryggplanen. Regionens företrädare har också informerats om att en ny bryggplan har tagits fram. I det arbetet har ledamöter i skärgårdsrådet spelat en viktig roll. 

• Näringslivsstrategi framtagen

Ida-Maria Olofsoon uppger att kommunen har tagit fram en ny näringslivsstrategi som ger en inriktning för hur kommunen ska jobba med näringslivet och näringslivsfrämjande insatser. Kommunen har samarbetat med företagsföreningar i framtagandet av strategin. Nu inleds arbetet med en handlingsplan kopplad till strategin. 

• Landsbygdsveckan 

Ida-Maria Olofsson informerar om landsbygdsveckan och lyfter frågan hos ledamöterna om intresse finns att gemensamt bidra till innehåll i detta sammanhang. Ett förslag är att ha arbetsmöte om detta med de som är intresserade. 

Landsbygdsveckan är en nationell arena för landsbygdsfrågor där den som är engagerad i landsbygdernas (inklusive skärgårdens) hållbara utveckling kan vara med och arrangera evenemang. Programmet byggs gemensamt av olika deltagare runtom i landet och synliggörs på webbplatsen landsbygdsveckan.se.

Ett syfte är att öka kunskapen, stärka nätverken och öka engagemanget för landsbygdernas utveckling. Nästa gång landsbygdsveckan kommer att arrangeras är den 5-11 maj 2025. Aktiviteter kan ske över hela landet, både fysiskt och/eller digitalt.

Alla evenemang arrangeras tillsammans av civilsamhället (till exempel förening/organisation) eller privat sektor (till exempel företag/näringsliv) och minst en offentlig aktör (till exempel kommun, länsstyrelse eller region). Anmälan sker via ett formulär på landsbygdsveckans webbsida. 

• Ny ansökningsperiod för projektstöd från Region Stockholm

Utlysningen är öppen mellan 9 december 2024 - 17 februari 2025. Här finns mer information: https://www.regionstockholm.se/regional-utveckling/finansiering-till-organisationer-och-foretag/projektmedel-for-den-hallbara-regional-utvecklingen/projektmedel-for-hallbar-regional-utveckling/

Den 9 december klockan 11-13 kan den som önskar besöka regionen på Lindhagensgatan 98 i Stockholm. Då inleds utlysningens öppnande med ett inspirationsmingel. Under den tiden är det möjligt att inspi reras av andra, testa sin projektidé och hitta möjliga samarbetspartners. Under träffen kommer deltagarna också få tips om hur de skriver en bra ansökan, lyssna till tidigare projektägare och bjudas på en lättare lunch.

Den 15 januari klockan 15-16 och den 27 januari klockan 10-11 kan de som vill också delta på ett digitalt informationsmöte där regionen berättar mer om utlysningen.

Dessa områden går att söka projektmedel inom:

• Främja övergången till en cirkulär ekonomi
• Utveckla färdigheter för Stockholmsregionens utpekade områden inom smart specialisering  
• Stärka små och medelstora företags tillväxt och konkurrenskraft
• Stärka forskning och innovation
• Stärka kompetensutveckling för ett hållbart arbetsliv
• Underlätta steget in på arbetsmarknaden
• Utveckla landsbygd och skärgård
• Lokal skärgårdsutveckling på öar utan bro, tunnel eller statlig färja
• Förstudie för hållbar regional utveckling

Anngret Andersson lyfter frågan om livsmedelstillsyn och tillsynsavgifter som påverkar småföretagare i skärgården och på landsbygden. Hon uttrycker oro över de höga avgifter som tas ut av miljö- och hälsoskyddsinspektörer, med ett exempel på en faktura på 10 000 kronor för tillsyn kopplad till livsmedelshantering, vatten, kök och avlopp.

Hon menar att företagare har svårt att förutse vilka kostnader som kommer att uppstå varje år och vilka krav som ställs på dem för att uppfylla krav i samband med tillsyn. Anngret efterlyser stöd från kommunen för att hjälpa företagarna att göra rätt i samband med tillsynen, men också förstå tillsynens omfattning, vilka avgifter som gäller och hur eventuella klagomål eller överklaganden kan hanteras. Hon betonar att tillsynssystemet inte får bli ett hinder för småföretagen verksamhet.

 

 

Lasse Gustafsson informerar att renoveringen av ångbåtsbryggan på Tjockö kommer att starta vecka 5. I Rävsnäs hamn pågår flera förbättringar, inklusive nya skyltar och arbete med kajen. Y-bommar kommer att installeras och det byggs även en barack med en handikapptoalett och ett pentry. På Tjokö råder brist på båtplatser. Fibertillgången i området är dock god.

Agneta Gustafsson rapporterar att skärgårdshandlarna har det lugnare under lågsäsongen, men hoppas på ökad aktivitet inför julen. Hon nämner också att det kommer att hållas en julmarknad. Dessutom har de fått bidrag att med hjälp av en marknadsbyrå i Norrtälje att göra en ny hemsida.

Lars Berglund berättar att Blidö-Frötuna skärgårdsförening har firat 60-årsjubileum på Rådmansö bygdegård.

Anngret Andersson meddelar att Rådmansö-Frötuna företagareförening arbetar med frågor kopplade till Rävsnäs och Kronbaracken. Hon lyfter också vikten av att förbättra lösningar för båttrafiken för att båtförarna inte ska behöva ha motorerna på tomgång. Situationen i Gräddö tas också upp, där en fråga är vad som händer efter förstudien tidigare i år.. Kommunen behöver se över möjliga lösningar för att företagare ska kunna verka i området.

Nils Cronholm informerar om att Duvnäs brygga, som är en träbrygga, har utsetts till årets brygga av Skärgårdens trafiksntförening. Dock är han besviken över att Region Stockholm inte har involverat trafikantföreningen i del 2 av sin utredning om sjötrafiken. Han menar att del 2 inte hänger ihop tillräckligt med del 1. 

Malin Carlsson uppger att det finns osäkerhet kring vad som händer med Fortifikationsverket planerade försäljning av sin mark på Fejan som omfattar öns brygga för kollektivtrafik. 

Bosse Gesslein rapporterar att det har varit en lugn period på Löparö, även om det pågår vissa juridiska processer. Han nämner att vinterbron är utlagd. Han berättar också om en kommande resa med regionala skärgårdsrådet, där deltagarna ska besöka lantbrukare och områden som Skärgårdsstiftelsen äger på olika öar för att diskutera naturvård och markförvaltning.

Dessutom informerar han om SIKO:s julmingel den 5 december och om Skärgårdsriksdagen i mars 2025, där förberedelser pågår. Han tar även upp problem med pakethantering inklusive mediciner och behovet av nya lösningar för att förbättra Postnords service i skärgården. 

Anna Johansson uppger att det är ganska lugnt på Gräskö, men att de jobbar med att få eget postnummer på ön, då en del post går fel eftersom de nu delar postnummer med Blidö.

Claes-Håkan Jansson från Stomnarö rapporterar att Vattenfall har avslutat grävarbeten för nedläggning av el och fiber. Han nämner också att det var stopp i avloppet nyligen, vilket påverkade ön, men att det åtgärdardes och berodde på stopp på fastlandet. I övrigt är hamnföreningen nöjd med den nya bryggan i Spillersboda. 

Nästa rådsmöte planeras att hållas den 20 februari 14.00-16-15. Mer information kommer.