Möte 2025-02-19

Ordförande Per Lodenius hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat.

Det föregående skärgårdsrådsmötet hölls den 28 november på Campus Roslagen i Norrtälje. Under det mötet diskuterades en fråga ställd av Blidö-Frötuna skärgårdsförening om utbyggnad och utveckling av VA i skärgården, men också återvinningsfärjans framtid samt sopställ och toaletter vid vandringsled. Tjänstepersoner från NVAA (Norrtälje Vatten och Avfall) närvarade för att bemöta frågorna.

Ett ärende som också hade anmälts och kommenterades kom från Tjockö. Det handlade om NVAA:s information om slamtömning/sophämtning (med fokus på framkomlighet för fordon). Andra programpunkter berörde ledamöternas synpunkter på replipunkter fördes och rådets arbetsordning/riktlinjer diskuterades inför inlämning. En fråga ställdes också om livsmedelstillsyn och kommunens arbete med detta.

I och med att nya ledamöter har tillkommit i rådet presenterar sig ledamöterna för varandra.

Per Lodenius informerar om rådets inriktning. Rådet har tre huvudsakliga funktioner: • Remissorgan och samråd i kommunala uppdrag och angelägenheter. • Förmedling av information mellan skärgårdsinvånarna och kommunföreträdare. • Utbyte mellan ledamöterna (som kan gynna utvecklingen på den ö eller i den verksamhet ledamoten representerar).

Skärgårdsrådet verkar för att uppmärksamma och ha inflytande över frågor som har utvecklande och strategisk betydelse för skärgården. Det inkluderar att påverka livsvillkoren för människor som bor och verkar i skärgården, medverka i beslutsprocesser som påverkar skärgårdens utveckling och främja demokratiskt inflytande och delaktighet i kommunens skärgårdssamhällen. Rådet behandlar inte ärenden som avser enskilda personer eller intressen

• Fråga från Blidö-Frötuna skärgårdsförening om remisshantering och villkor för vägar och vändplaner vid slamsugning och hämtning av sopor och latrin.

Gustav Broms redogör för att NVAA:s styrelse beslutade den 4 november 2024 att de föreslagna avtalsföreskrifterna skulle ställas ut för samråd. Beslutet anmäldes till kommunstyrelsens sekretariat och ärendet togs upp vid kommunstyrelsens möte den 2 december. Där beslutades att ställa ut förslaget, vilket därefter publicerades på kommunens bibliotek, i kommunhuset samt på NVAA:s webbplats.

Den 13 december skickades en remissversion av förslagen till flera intressenter – bland annat Skärgårdsstiftelsen och Campus Roslagen – med möjlighet att lämna synpunkter fram till den 7 februari. Kommunstyrelsen var dock inte en del av remissutskicket, eftersom NVAA:s personal uppfattade att kommunstyrelsen redan hade kännedom om ärendet i samband med mötet den 2 december. 

Normalt sett  vidarebefordrar kommunstyrelsens sekretariat enbart ärenden till de instanser som formellt ska ta del av besluten. Råd som skärgårdsrådet och landsbygdsrådet ingår inte som instans i detta fall, vilket innebar att informationen inte nådde den sekreterare som ansvarar för skärgårdsrådet.

NVAA hade heller inte med kontaktuppgift till rådets sekreterare i sin e-postlista för utskick, varför rådet inte heller nåddes av informationen om möjlighet att lämna synpunkter i samband ned utskicket den 13 december. NVAA:s personal har därefter uppdaterat sina utskickslister för att säkerställa att liknande ärenden når alla berörda parter i framtiden.

Som ett komplement till att förbättra rutinerna uppmanas skärgårdsrådsets representanter av Susanne Söderberg, kommunikatör på NVAA, att prenumerera på NVAA:s nyhetsbrev och följa deras Facebook-sida för att få uppdateringar inom bland annat avfallsområdet. Om råden på något sätt har kontakt med fastighetsägare så kan de i sin tur även tipsa dem. Via den här länken går det att anmäla sig för prenumeration av nyhetsbrevet: https://www.nvaa.se/om-oss/nyhetsbrev. 

Föreningen önskar också få en genomgång av villkoren för vägar och vändplaner vid slamsugning och sophämtning och latrin på öar utan bro eller färjförbindelse. 

Jan Paymer, avfallsspecialist, svarar att i förslagen till nya föreskrifter har NVAA gjort flera förtydliganden för det som redan är gällande. Det finns också en betydande förändring i förslaget som gäller godkänt avstånd mellan uppställningsplats för tömningsfordon och slamanläggning.

I gällande föreskrifter är avståndet 10 meter, vilket ibland har förväxlats med avfallstaxan där avgiften för slangdragning utgår när avståndet övergår 30 meter.

Det här har tidigare diskuterats och många har ansett att det borde vara 30 meter. Grannkommunerna och andra kommuner  har valt 10 meter för att säkerställa en god arbetsmiljö för denna insamling. Norrtälje kommun är den kommun som har flest slamanläggningar där detta avstånd får en större påverkan på arbetsmiljön.

NVAA har ändå valt att sätta 20 meter som godkänt avstå nd mellan uppställningsplats för tömningsfordon och anläggning då tidigare förslag på att behålla 10 meter inte gick igenom.

I övrigt gällande framkomlighet förhåller sig NVAA till Avfall Sveriges handbok för avfallsutrymmen, både i gällande föreskrifter och det nya förslaget.

Något NVAA har gjort i förslaget till nya föreskrifter är att underlätta för fastighetsägare i skärgården, se nedan:

• Transportväg på fastland ska vara minst 3,5 meter bred ha en fri höjd på minst 4,7 meter.
• Transportväg i skärgård ska vara minst 2,5 meter bred ha en fri höjd på minst 3,5 meter.

Lasse Berglund kommenterar att  remissdokumenten är omfattande och skrivna på ett byråkratiskt och komplicerat språk. Han menar att föreningen verkar för att föra ner frågor på en diskussionsnivå. Han understryker att det praktiska och verkliga perspektivet – det som medlemmarna faktiskt upplever – är viktigare än att fastna i juridiska paragrafer. Därför är det viktigt att sådana här texter blir begripliga för boende och verksamma i skärgården som ska tycka till om dem och efterleva vad som står där.  

Agneta Gustafsson önskar att någon som är insatt i sådana här dokument väljer ut och presenterar vad som är viktigt för skärgårdsrådet utifrån vad som specifikt är viktigt för boende och verksamma i skärgården och hur ledamöterna kan komma med konkreta förslag på skrivelsen. 

Bosse Gesslein uttrycker gällande avfallsfrågor att förhållandena på fastland inte kan jämföras med hur det är på öarna. Därför bör inte generella bedömningar göras i betänkandet.

Claes-Håkan Jansson kommenterar att dokument som dessa kan vara omfattande och svåra att ta sig igenom. Han önskar en sammanfattning som tillgängliggör den viktigaste informationen. 

Nilla Söderqvist nämner skärgårdspaketet i Värmdö kommun som är ett arbetssätt för dialoger mellan kommunen och öbor om saker påverkar respektive ö eller bygd innan beslut fattas. Diskussionerna visar att beslut inte e bara handlar om lagar och regler, utan också om hur beslut konkret kan utformas på ett vettigt sätt med hänsyn till öbornas synpunkter, kunskaper och erfarenheter. 

Jan Paymer besvarar att kraven på framkomlighet i avtalsföreskrifterna, såsom lättnader för vägbredd och frihöjd, har sänkts för att bättre anpassa reglerna till de särskilda förutsättningarna på öarna, vilket skiljer sig från fastlandets krav.

Lasse Berglund resonerar om att tankarna bakom förändringarna även rör framtida upphandlingsunderlag. Han påpekar att på flera öar där det saknas fungerande vägnät måste man tänka långsiktigt. Med utgångspunkt i erfarenheter från andra områden, exempelvis Löparö, framhåller han att tidsperspektivet är avgörande vid regleringen av vägar och att dessa frågor behöver hanteras redan tidigt i planeringsprocessen.

Jan Paymer föreslår också att en referensgrupp för avfallsfrågor bildas med ledamöter från skärgårdsrådet som är intresserade av att delta. Ett syfte är att föra en dialog och diskutera avfallsfrågor i förväg innan slutgiltiga beslut tas.

Per Lodenius tackar Jan Paymer för förslaget och konstaterar att frågan om att inrätta en referensgrupp tas med i det fortsatta arbetet. Han föreslår att skärgårdsrådet redan under detta möte ska försöka få ihop en grupp. Frågan om vilka som är intresserade tas upp under slutet av mötet. 

• Malin Olofsson från miljö- och hälsoskyddsenheten och Anette Denborg från NVAA berättar om vad vattentjänstplanen och VA-planen som antas i kommunen innebär för skärgården.

Malin Olofsson (Miljö- och hälsoskyddsenheten, Samhällsbyggnadskontoret) och Annette Denborg (projektledare, NVAA) beskriver vad den nya vattentjänstplanen och VA-planen innebär för kommunen och skärgården.

Annette Denborg förklarar att vattentjänstplanen är ett nytt begrepp inskrivet i lagen om allmänna vattentjänster, vilken trädde i kraft den 1 januari 2024. Varje kommun ska ha en aktuell vattentjänstplan med långsiktig planering för de allmänna vattentjänsterna. Planen ska även innehålla en strategisk miljöbedömning, samråd med berörda fastighetsägare och myndigheter samt granskas av allmänheten. Kommunen ska vidare redovisa hur synpunkter beaktas.

Kommunstyrelsen ansvarar för att ta fram vattentjänstplanen och VA-planen, medan Norrtälje Vatten och Avfall (NVAA) har huvudansvaret för den allmänna VA-anläggningen och dess utbyggnad i utpekade områden. Bygg- och miljönämnden ansvarar för den stora bedömningsmodellen. Kommunfullmäktige prövar vattentjänstplanen minst var fjärde år.

Vattentjänstplanen är en del av det övergripande VA-planeringsarbetet, som också inkluderar VA-översikt, VA-policy, planen för den allmänna VA-anläggningen samt en omfattande bedömningsmodell. Planen är planerad att antas i kommunfullmäktige den 28 april, tillsammans med övriga dokument (VA-policy, VA-plan och VA-taxa).

Malin Olofsson redogör för att kommunen har arbetat med VA-planering sedan 2008. Ursprungligen fanns ett omfattande utvecklingsprogram med 89 utbyggnadsområden, men detta ledde till stora ekonomiska avvikelser. Efter att VA-programmet upphävdes 2015 tas nu en ny, mer slimmad VA-plan fram, som antogs 2018 och uppdaterades 2020 med färre utbyggnadsområden. Den nya vattentjänstplanen bryter ut delar av den tidigare VA-planen och fokuserar på att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan kommunen och NVAA.

En ny bedömningsmodell för enskild VA inom sammanhängande bebyggelse presenteras. Modellen bygger på 18 parametrar, såsom områdets storlek, permanentningsgrad, bebyggelsetryck, dricksvattenförsörjning, markförhållanden och status på recipienten. Modellen är nu automatiserad via FME-tjänst, vilket minskar den manuella arbetsbördan och ökar objektiviteten.

Vattentjänstplanen delas in i fyra kategorier:

• VA-utbyggnadsområden (lila): Områden där kommunen planerar att införliva enskild VA i det kommunala systemet.
• VA-utredningsområden (röda): Områden där behovet av en förändrad lösning identifieras och vidare utredning krävs.
• VA-bevakningsområden: Indelade i områden med höga behovspoäng (orange) och låga behovspoäng (gula), där den enskilda VA-lösningen i dagsläget är möjlig men kan behöva förändras vid framtida utveckling.
• Områden för fortsatt enskild VA-försörjning (gröna): Områden där förutsättningarna för enskild VA-lösning är goda.

Kartor visas också över aktuella områden i kommunen. Exempelvis klassas vissa områden i norra, centrala och södra delen som VA-utredningsområden, på grund av utmaningar med saltvatteninträngning, bristande grundvattenkapacitet och högt bebyggelsetryck. Inga nya områden för VA-utbyggnad identifieras i skärgården, vilket innebär att den enskilda VA-försörjningen där fortsätter att vara aktuell.

Malin Olofsson lyfter också de utmaningar som finns i skärgården. Här är dricksvattenförsörjning, risker för saltvatteninträngning och krav på förbättrade avloppsanläggningar särskilt aktuella. Områdets känsliga markförhållanden och den täta bebyggelsen bidrar till att risken ökar för att lagstadgade krav (paragraf 6) måste utlösas. 

Anette Denborg nämner Vattencentrum som har i uppdrag att stötta småskaliga VA-lösningar och erbjuder kostnadsfri, opartisk rådgivning. Vattencentrum har även fått medel för ett projekt om enskilt småskaligt VA i kris under 2025, vilket ses som en viktig resurs för att möta framtida utmaningar. Det finns också hjälp att få i VA-frågor under kommunens kvällsöppet på torsdagar. 

• Peter Dahlqvist berättar om NVAA:s införande av mobil återvinningscentral och vad det innebär för skärgårdsbornas möjligheter att lämna grovsopor.

Peter Dahlqvist, som arbetar på NVAA förklarar att idén till den nya mobila lösningen kommer från en tidigare utredning om insamling och transporter i egen regi. Utredningen visade att de permanenta återvinningscentralerna ofta är överbelastade under högsäsong och avstånden är långa både i skärgården och på fastlandet.

Tidigare lösningar med vanliga containrar har visat sig vara svårhanterliga, medan den nya modellen – en bottentömmande behållare kan hanteras med en lastmaskin utrustad med gafflar. Detta möjliggör att behållarna töms direkt i en större container eller ett lämpligt uppsamlingsställe.

Planen är att köpa in två mobila ÅVC-containrar. Lösningen medför en mer detaljerad sortering av olika materialfraktioner redan vid insamlingen, vilket är en utveckling jämfört med tidigare då endast grovavfall samlades in i separata containrar.

Han understryker att containrarna kommer att vara bemannade med egen personal som hjälper till med sorteringen. I ett senare skede överväger NVAA att komplettera lösningen med hantering av farligt avfall samt återbruksdelar, beroende på möjligheten att investera i ytterligare fordon.

Den mobila lösningen är tänkt att placeras nära större båtplatser och hamnar (och även delar av glesbygden inåt land) för att underlätta för skärgårdsborna att lämna sitt grovavfall utan att behöva lasta om i en släpkärra.

Första steget blir att testa lösningen i skärgårdsnära områden, med förhoppningen att testa placeringar i slutet av sommaren eller början av hösten. Hur länge containrarna står på respektive plats beror på hur stor platsen är och hur många besökare den har. Så småningom är tanken att skapa en turlista för att underlätta planeringen för de boende. 

Han ber om stöd från skärgårdsrådet för att identifiera de lämpligaste platserna där många skärgårdsbor har sina båtar och tillträdet är enkelt.

Ulf Linderholm kommenterar att han ser möjligheten att med den mobila ÅVC-lösningen kunna nå fler öar än vad den nuvarande återvinningsfärjan klarar av. Han säger att containrarna potentiellt skulle kunna fungera som ett komplement till färjan, speciellt på de små öar färjan inte når.

Lasse Berglund undrar om den mobila lösningen är tänkt att ersätta eller komplettera återvinningsfärjan. Han nämner att när återvinningsfärjan var i drift under sommaren var den överfull, vilket visar på behovet på öarna. 

Peter Dahlqvist förklarar att de i första hand ser den mobila lösningen som ett komplement. Det ska finnas utrymme att även kunna lämna större avfallsföremål i containrarna. Varje container är 2,5 gånger 6 meter. De kan ställas där det passar och kan även färdas på en färja. En fördel med containrarna är att sorteringen sker redan vid insamlingen i stället för på avfallsanläggningen.

Flera andra ledamöter håller med om att den mobila lösningen bör vara ett komplement och inte en ersättning till återvinningsfärjan. Den mobila lösningen kan till exempel vara värdefull på de platser där färjan inte når. Många öbor saknar dessutom egna båtar. För större avfallsföremål och av säkerhetsskäl behövs återvinningsfärjan också. 

Ledamöterna lyfter också vikten av att hitta optimala platser för utplacering av de mobila containrarna. De understryker att det är avgörande att containrarna placeras på sådana ställen att så många skärgårdsbor som möjligt kan använda dem utan besvär – exempelvis nära båtplatser eller replipunkter.

Peter Dahlqvist sammanfattar att nästa steg är att genomföra en testperiod under den aktuella säsongen, med utplacering av de mobila containrarna på utvalda platser. Han betonar att återkoppling och förslag från skärgårdsrådet och den blivande referensgruppen för avfall är värdefull för att hitta lämpliga lösningar och utvärdera servicen. 

• Gustav Broms ställer frågan om intresse finns av att medverka under Landsbygdsveckan och om det i så fall finns idéer om aktiviteter/programinslag som kan arrangeras.

Gustav Broms berättar att Landsbygdsveckan arrangeras den 5–11 maj och är ett initiativ som riktar sig till alla som anser att landsbygdsfrågorna förtjänar att vara i rampljuset. Evenemanget lyfter landsbygdernas betydelse för en hållbar samhällsutveckling genom att öka kunskapen, stärka nätverken och höja engagemanget för landsbygdsutveckling.

Under Landsbygdsveckan anordnas aktiviteter över hela landet, både fysiskt och digitalt. Programmet byggs gemensamt av medarrangörerna och publiceras på webbplatsen landsbygdsveckan.se. Ett krav är att varje evenemang arrangeras av minst två organisationer. Målgruppen kan vara lokal, nationell eller internationell.

Organisationer som är intresserade av att arrangera ett gemensamt evenemang tillsammans med Norrtälje kommun ombeds kontakta Gustav Broms. Anmälan för aktiviteter sker via Landsbygdsveckans anmälningsformulär fram till den 15 mars. Mer information, inklusive tidigare program, riktlinjer och förslag på evenemangsämnen, finns på landsbygdsveckan.se.

• Ny ansökningsperiod för stöd från landsbygds- och skärgårdsutvecklingspengen

Gustav Broms uppger att nuvarande ansökningsperiod öppen till 30 mars. Det går att söka stöd förr platsutveckling, lokala utvecklingsgrupper, förstudier, lokala utvecklingsplaner och bryggåtgärder (för bryggor som ingår i bryggplanen). Den som är intresserad kan kontakta Gustav Broms för att fråga om och diskutera projektidéer.

• Informationsträff om livsmedelstillsyn

Anngret Andersson har tidigare ställs frågan om kommunens livsmedelstillsyn och de tillsynsavgifter som påverkar småföretagare i skärgården och på landsbygden. Hon uttrycker oro över nivån på avgifterna. Hon har påpekat att företagare har svårt att förutse vilka kostnader som uppstår årligen och vilka krav som ställs för att uppfylla tillsynskraven.

Anngret Andersson efterlyser stöd från kommunen för att hjälpa företagare att förstå tillsynens omfattning gällande avgifter samt hur eventuella klagomål och överklaganden hanteras. Hon betonar att tillsynssystemet inte får bli ett hinder för småföretagens verksamhet.

Daniel Klemesrud, näringslivsutvecklare på kommunen, berättar att Norrtälje kommun har ett avtal med Täby kommun, vars miljö- och hälsoskyddsinspektörer ansvarar för livsmedelstillsyn inom kommunen. Inspektionerna genomförs enligt gällande lagstiftning för att säkerställa att livsmedelsverksamheter följer regelverket och att livsmedelshanteringen är säker för konsumenterna. Företagare ska därigenom få en rättssäker och likvärdig bedömning.

För att öka förutsägbarheten av kostnader verkar kommunen i sin kontakt med Täby kommun för att:

• Förmedla information om hur tillsynsavgifterna beräknas, inklusive riskklassning och beräkningsgrunder.
• Klargöra vilka krav som ställs på företagare vid både etablering och löpande drift enligt livsmedelslagstiftningen.
• Redovisa hur och när tillsyn genomförs.

För att hjälpa företagare att följa lagstiftningen erbjuder kommunen:

• Möjlighet att kontakta Täby kommun eller få hjälp via Norrtälje kommun för att nå rätt kontakter.
• Rådgivning vid nystart och förändringar med vägledning kring livsmedelshantering samt krav på lokaler och egenkontroll (exempelvis via kommunens företagslots).
• Dialog och information i samband med tillsyn, så att företag vet vad de kan förvänta sig. 
• Uppföljning av tillsynen där eventuella åtgärder redovisas och vidare dialog erbjuds.

Företagare som anser att en tillsynsavgift är felaktig eller att ett tillsynsbeslut inte är korrekt kan:

• Begära omprövning av avgiften för en ny bedömning av dess rimlighet.
• Överklaga beslut, exempelvis förelägganden eller sanktioner, till länsstyrelsen.

För att stärka dialogen och öka förståelsen för livsmedelstillsynen planerar kommunen att anordna ett informationsmöte med representanter från Täby kommun. Vid mötet ges företagare möjlighet att:

• Ställa frågor om tillsyn och avgifter.
• Få tydligare information om hur tillsynen fungerar och hur avgifter beräknas.
• Lämna synpunkter på hur tillsynen kan göras mer förutsägbar och transparent.

Företagare uppmanas att skicka sina frågor och synpunkter inför mötet till Daniel Klemesrud via e-postadressen daniel.klemesrud@norrtalje.se, så att dessa kan inkluderas i förberedelserna. Ytterligare information om tid och plats för mötet meddelas senare.

• Översiktsplan 2050 och jordbruksmarksstrategi antagna

Gustav Broms informerar om att Norrtälje kommun har antagit en ny översiktsplan, ÖP 2050. Planen innehåller en övergripande utvecklingsinriktning, en mark- och vattenanvändningskarta samt ställningstaganden om allmänna intressen – med sikte på hållbar utveckling fram till år 2050.

För skärgården innebär detta att kommunen särskilt underlättar för boende och verksamma på öar utan fast landförbindelse, vilket bidrar till att möjliggöra ett liv och en verksamhet även i mer avlägsna delar.

ÖP 2050 betonar:

• Hållbar utveckling: Kommunen ska bevara och stärka höga miljö- och kulturvärden samtidigt som den nyttjar sin potential för utveckling.
• Anpassning till lokala förutsättningar: Ny bebyggelse kan tillkomma i hela kommunen, där platsens förutsättningar tillåter, med särskilt fokus på att underlätta för de som bor och verkar i skärgården.
• Utveckling av infrastruktur och transport: Kusten och skärgården ska utvecklas som attraktiva besöksmål med förbättrad infrastruktur, utökad kollektivtrafik och sammanhängande, trafiksäkra cykelstråk. Detta är avgörande för att öka tillgängligheten och möjligheterna till samverkan mellan öarna och fastlandet.

ÖP 2050 finns digitalt publicerad på kommunens hemsida (norrtalje.se/op2050) och utgör en vägledning för hur mark- och vattenområden samt den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Utöver detta har kommunen även antagit en jordbruksmarksstrategi med syfte att skydda brukningsvärd jordbruksmark från exploatering. Strategin bidrar till:

• Förbättrad livsmedelsberedskap: Genom att bevara jordbruksmarken skapas bättre förutsättningar för en hög självförsörjningsgrad och en mer motståndskraftig livsmedelsförsörjning.
• Bevarande av landsbygdens och skärgårdens miljöer: Strategin stödjer utvecklingen av attraktiva landsbygds- och skärgårdsmiljöer samt bidrar till att bevara viktiga ekosystem.
• Stöd till lokala näringar: Genom att skydda jordbruksmarken främjas arbetstillfällen och en levande landsbygd, vilket även gynnar de områden där skärgårdsbor verkar.

• Förlänga skärgårdsrådsmötena till 16.30?

Per Lodenius frågar ledamöterna om det finns några hinder att vid behov förlänga skärgårdsrådsmötena till 16.30. Ett syfte är att ha mer utrymme att hinna med det som är angeläget att diskutera och informera om Inga ledamöter invänder. Flera tycker att det låter som en god idé. Per Lodenius kommenterar att rådet kommer att prova detta framöver. 

Clas-Håkan Jansson (Stomnarö): Isförhållandena är besvärliga, ibland krävs helikopter för att kunna resa. Det försvårar mötesresor. Replipunkten fungerar väl. Det pågår diskussioner om en eventuell båtbottentömningsstation, men ytterligare underlag behövs för att ta reda på behovet.

Agneta Gustafsson (Skärgårdshandlarna): Butiken arbetar med att ta fram en ny webbplats. Lansering planeras inom kort.

Lasse Gustafsson (Tjockö): Arbetet med renovering av ångbåtsbryggan är på gång och förhoppningen är att allt blir klart till sommaren. Planering inför midsommarfirandet pågår. Snöröjningen har fungerat bra i år.

Nils Cronholm (Skärgårdens trafikantförening): Föreningen engagerar sig i Norrsunds brygga på Blidö: Den planerade linfärjan mellan Yxland och Blidö påverkar bryggan under både byggnationen och efteråt. Frågan är om kommunen behöver planlägga området för att säkra fortsatt användning. Norrsund är en av de större bryggorna i Blidösundet och kan bli ett problem om den inte förblir tillgänglig. Kommunen bör bevaka frågan. 

Malin Carlsson (Fejan): Det är förhållandevis lugnt på Fejan för närvarande. Lugnt läge: Allt är förhållandevis lugnt på Fejan.  Än så länge är det inga större isproblem runt ön.

Lasse Berglund (Blidö-Frötuna skärgårdsförening): På grund av höga kostnader för porto och tryck kan föreningen inte längre ge ut sitt medlemsblad. Föreningen söker alternativa lösningar för att förmedla information. I övrigt är det relativt lugnt just nu.

Thomas Andersson (Arholma): För närvarande är det ingen is runt Arholma. Vandrarhemmet har fått ny arrendator, vilket även löste frågan kring Skärgårdsstiftelsens bryggor och bryggavgifter.? Ombyggnation sker av affären med nytt kylrum, genom stöd från länsstyrelsen och regionen. Stockholm Archipelago Trail har röjt stigar, satt upp soffor och räcken.

Planer finns på en gemensam badplats med handikappramp. Diskussioner om att anlägga fler bryggor möter motstånd från länsstyrelsen. Förhandlingar pågår om att överta det så kallade polishuset. Nytt reningsverk etableras för affären, dansbanan och ett antal hushåll. 13 tomter beräknas släppas till försäljning under våren.

Bosse Gesslein (Löparö): Flera juridiska ärenden ligger i olika rättsinstanser (5–6 stycken). Detta hindrar andra utvecklingsprojekt på ön. I övrigt är det för närvarande få personer som vistas permanent på Löparö.

Joel Nordstedt (Söderöra): Is har börjat lägga sig runt ön mot Blidöfjärden. Största nyheten är att fiber drogs in i november. Det underlättar distansarbete och skapar bättre förutsättningar för åretruntboende.

Anna Johansson (Gräskö): Det har varit kalla nätter och svaga vindar vilket gjort att is bildas i vikarna, men det går fortfarande att åka båt. I övrigt är det lugnt på Gräskö.

Allan Karlsson (Stora Enskär): Ön har bra passbåtsförbindelser, vilket gör att även fritidsboende kan ta sig ut på helgerna. Det är också glädjande att det sker förbättringar i hamnen vid Rävsnäs. Arbetet som har planerats länge är igång och förväntas bli positivt för trafiken till och från ön.

• 22 maj förslagsvis i skärgården. Förslag på plats?

En diskussion förs om lämplig plats för nästa möte. Ett förslag framförs att vara på Fejan. Vidare planering och information med detta som utgångspunkt kommer.