Möte 2024-02-15

Andrea Kronvall hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat. 

Inga inkomna ärenden

Sammanfattning:

• Jane Svensson från Lännabygden berättade om problem med tillgång bussar i Riala.
• Förskolornas situation på landsbygden diskuterades.
• Liv Hellstrand och Veronika Vesterlund presenterade arbete och kampanj hos kommunen med ungas samhällsengagemang i kommunen.  

• Malin Jönsson, vd, berättar om Furusunds värdshus och hur det är att bedriva verksamhet på platsen:

Malin Jönsson berättar om sin och företagets historia, inklusive restaurangverksamhet i Karibien, Oslo och på Fejan. Hon nämner att hennes partner David Mattsson är uppvuxen på Tjockö och att de tog över värdshuset 2008 efter att ha drivit vandrarhem och restaurang på Fejan i åtta år.

Hon berättar också om personalen och hur de tillsammans med fastighetsägaren har renoverat och omvandlat Furusunds värdshus till en fyrstjärnig hotellanläggning med 16 rum. Här finns faciliteter som badtunna, konferenslokaler, terrass och källare samt utrymme för olika evenemang som fester, bröllop, teater och musikkvällar.

Malin betonar att de använder lokala råvaror och att restaurangen så här års är öppen fredag till söndag, men hela veckan under sommaren. De anordnar after work och speciella evenemang vissa helgdagar. Furusunds värdshus lockar enligt Malin både lokalbefolkning och internationella gäster.

 

Näringslivs- och etableringsenheten har uppdraget att ta fram förslag på hur landsbygd- och skärgårdsperspektiv kan införas som en obligatorisk del i kommunens tjänsteutlåtanden när kommunen fattar beslut. Ida-Maria Olofsson tar fram en rapport om hur kommunen kan landsbygds- och skärgårdssäkra sina beslut. Rapporten kommer delas med landsbygdsrådet efter mötet. Då finns möjligheten att lämna yttranden.

Vi skulle i och med att denna rapport ska godkännas av kommunstyrelsen behöva ha ett extrainkallat möte där vi går igenom synpunkter till rapporten och införandet av landsbygds- och skärgårdssäkring. Detta möte sker digitalt cirka 1,5 timme. Förslag till tid: 11 april, 17-18.30.

Landsbygd- och skärgårdssäkringens syfte är att säkerställa att hänsyn tas till behoven och intressena hos människor, företag och samhällen på landsbygderna och ösamhällena och att detta inkluderas på ett korrekt sätt i planeringen och genomförandet av politiska åtgärder och program. Säkringen garanterar inte själva utfallet, men väl att perspektivet finns med och är belyst när beslutet tas.

Frågan under mötet till rådsrepresentanterna är vad de spontant tycker är viktigt att inkludera i uppdraget för att landsbygds- och skärgårdssäkring ska ha betydelse. Därför ställs två öppna frågor till landsbygdsrådet. Den första frågan är:

• Vilka typer av beslut (gällande verksamheter, samhällsservice och funktioner i samhället) tror ni har mest betydelse att landsbygds- och skärgårdssäkra?

Andrea Kronvall: understryker behovet av ökad förståelse för landsbygds- och skärgårdsperspektiv hos alla som arbetar inom kommunen, eftersom olika verksamheter påverkar landsbygden och skärgården. Hon betonar vikten av att praktiskt hitta och förbättra lösningar för landsbygds- och skärgårdssäkrade beslut och att involvera råden i sådana beslut.

Hon noterar också Norrtälje kommuns ambition är att hitta nya vägar, verktyg och infallsvinklar för att säkringen ska få genomslag i verksamheten.

Andrea påminner om diskussionen under föregående landsbygdsrådet. Då diskuterades villkoren för förskolor på landsbygden och faktorer som påverkar deras framtid. Landsbygdssäkring kan i det avseendet handla om beslut som gynnar eller inte missgynnar att föräldrar sätter sina barn i förskolor på landsbygden. Innan beslut fattas om ifall en förskola eventuellt behöver läggas ned ska andra möjligheter först ha uttömts. 

Mikael Olausson: Lyfter hur vissa perspektiv kan genomsyra den kommunala verksamheten. Innan etableringar av exempelvis sporthallar görs, ställ frågan och undersök förutsättningarna i kommunens landsbygder innan beslut fattas om var satsningen ska ske. Kanske finns inte behovet, möjligheten eller önskemålet just nu, men en landsbygdsort skulle kunna stå näst på tur. Det är viktigt att landsbygdens invånare och företrädare inte känner sig förbisedda när kommunen gör satsningar.

Kurt Pettersson: Understryker att perspektiven och processen som föranleder säkringen inför beslut (eller tjänsteutlåtanden) bör finnas med i tanken hos tjänstepersoner redan när de arbetar med frågan (eller får uppdraget).

Lars Nylén: Nämner kollektivtrafiklösningar och tillgång till cykelvägar som exempel på samhällsfunktioner viktiga att landsbygds- och skärgårdssäkra.

Fred Rosenthal: Framför vikten av att hålla liv i områdena och insatserna formulerade i kommunens handlingsplan för landsbygds- och skärgårdsutveckling. Här finns teman som är viktiga att fortsatt arbeta med och ta hänsyn till om beslut ska landsbygds- och skärgårdssäkras.

Per Lodenius: Uppger vikten av att upprätthålla servicenoder, något som påverkar var det finns busstationer, vänthallar och annan samhällsservice. I större bemärkelse påverkar det också vilka bygder som ska finnas och vad människor kan göra när de är där. Han tror att det är viktigt att involvera landsbygdsrådet i frågor om tätorternas utveckling.

Britt-Marie Bardon: Kanske ska motsvarigheter till servicecenter i kommunhuset också finnas ute på landsbygden. Det kan vara viktigt att säkra människors tillgång till offentlig service i närheten av där de bor och verkar.

Tommy Lundqvist: Säkring kan också vara att involvera relevanta aktörer i tid inför vissa beslut. Om kommunen till exempel avser att besluta om att lägga ner, utveckla eller förändra en verksamhet på landsbygden bör frågan innan dess ställas om det exempelvis finns entreprenörer i den omgivande bygden eller andra privata aktörer som vill driva verksamheten vidare, eller påverka hur utvecklingen sker.

Andrea Kronvall: Konstaterar att konsekvensanalyser av beslut alltid är viktiga att göra.

Mikael Olausson: Anser att frågor som berör civilberedskap och säkerhet också kan vara viktiga att landsbygdssäkra.

Ann-Marie Söderström: Understryker betydelsen av att säkra mötesplatser i landsbygder. Sammanhållande träffmöjligheter är viktiga för att hålla ihop, utveckla och skapa demokratisk förankring i lokalsamhällen, men också knyta ihop olika verksamheter.

Den andra frågan är:

• Vad är viktigt att ta hänsyn till utifrån ett landsbygds- och skärgårdsperspektiv (gällande olika platsers/geografiers förutsättningar, påverkan och villkor)?

Ann-Marie Söderström: Det ska gå att leva på landet.

Mikael Olausson: Förringa inte vardagslivet. Det är en tillväxtmotor att underlätta för människor att leva och bo på landsbygden. Till exempel är den regionala planeringen av sådant som kollektivtrafik viktigt att ha med tidigt i beslutsprocesser.

Britt-Marie Bardon: Människor som bor på landsbygden ska ha ett gott liv med en vardagsmiljö där det finns det finns skolor, förskolor, vårdcentral, butik och så vidare.

Lars Nylén: Det är viktigt att samordna frågor på olika nivåer. Många frågor som påverkar landsbygden berör olika aktörer på kommunal, regional och nationell nivå. Det kan också inkludera marknadsaktörer som driver publik verksamhet. Om någon ändrar en del kan hela pusslet falla. Därför har övergripande samordningsperspektiv stor betydelse.

Beredskapsfrågor är också viktigt att ta hänsyn till. Det kan ske förändringar i skärgårdsmiljön, exempelvis gällande brandlandstjänster via kommunen. Hänsyn behöver tas till att det är klarlagt och säkerställt vid händelser exempelvis vilka rutinerna är om larmet går och varifrån vatten hämtas vid en brand.

Kommunen är i sådana avseenden viktig för att se helheten i ansvarsfördelningen av samhällsviktiga verksamheter, hur beredskapen efterlevs och utvecklas samt på vilket sätt resurser och kunskaper delas. Kommunen behöver utifrån ett samhällsperspektiv bedöma och agera i relation till konsekvenser av att verksamheter utkontrakteras, flyttar eller läggs ner. För dialog med företrädare för landsbygden om hur beredskapen och säkerheten påverkas och sårbarheter i systemet kan förebyggas.

Fred Rosenthal: Olika kommunala insatser behöver rimma på övergripande nivå. Om kommunens målsättning är att öka inflyttningen av barnfamiljer behöver de insatser som görs leda till att det målet uppnås. För att veta det kan det vara viktigt att kartlägga nuläget av beslut, resurser och åtgärder för att veta vad som kan göras bättre i förverkligandet av det målet.

Lars Nylén: Samtidigt är det vid landsbygdssäkringar viktigt att också ta hänsyn till andra befolkningsgruppers behov, såsom den äldre befolkningen. Det kan handla om att säkra tillgången på äldreboenden på landsbygden.

Per Lodenius: Statistiskt visar utvecklingen att åldersgruppen 80 plus kommer öka kraftigt i kommunen och förändringarna av andra åldersgrupper stå mer stilla. Vi behöver lyfta fram vad som är fördelarna med att bo på landsbygden. Här finns styrkor hos civilsamhället, såsom hembygdsförbundet och hembygdsgårdarna. Sådana institutioner finns inte i tätorterna utan är mer unikt för landsbygden. Det är viktigt att ta hänsyn till sådana resurser hos civilsamhället för att stärka fördelarna med att bo på landsbygden och få människor att söka sig till och bosätta sig i sådana platser. Även civilförsvaret är viktigt att värna om.

Andrea Kronvall: Vi har många fördelar för att vi är en utbredd landsbygds- och skärgårdskommun, vilket skapar trygghet. Vi har något som inte finns i staden och kan locka människor som söker något annat än den miljön. Civilberedskapen är på frammarsch och då är det positivt att människor på landsbygden är vana vid att reda sig själva. Det behöver vi tillvarata när beslut ska fattas.

• Landsbygds- och skärgårdsutvecklingspeng

Gustav Broms berättar att landsbygds- och skärgårdsutvecklingspengen nu har utlysts. Ansökan är öppen fram till den 25 mars. Under vecka 10, den 6 mars kommer tillfälle ges att fysiskt komma och prata med Gustav och handläggare för kulturstöd och medel från Trygghetsfonden.

Ett syfte med aktiviteten är att nå företrädare för föreningar och andra icke-vinstdrivande organisationer som kanske inte har sökt stöd tidigare, men är berättigade till det. Det är också ett sätt att samordna informationen om vad som utmärker de olika stöden och ge målgruppen vägledning i hur de kan orientera sig bland dem.  

Mikael Olausson: Fråga om hur det har gått med tidigare diskussioner angående fördelning av medel till varje bygd.

Andrea Kronvall: Uppger att den frågan fortfarande är levande, men att delar behöver klaras ut, såsom hur det säkerställs att fördelningen av medel representerar bygdens vilja, vem som får tillgång till medlen och hur demokratiska aspekter säkras.

Mikael Olausson: Menar att Edsbrobygden med sitt bygderåd kan fungera som pilotprojekt. Han tror att möjligheten kan skapa vitala diskussioner om lokal utveckling och kapa några led i besluten och göra processen enklare Vi har bygderåd, kan vara pilotprojekt. Vitala diskussioner, kapa några led och göra det enklare. Samtidigt behöver processen säkras på något sätt.

Kurt Pettersson: En möjlighet är att hitta en fördelningsnyckel och göra det möjligt att söka medel från bygden baserat på den utifrån vissa kriterier.  

Michael Sjöblom: Det finns en risk att vissa föreningar premieras mer än andra. En återrapporteringsmekanism behövs för vad pengarna har gått till.

Andrea Kronvall: Kanske är det möjligt att göra en testpilot.

Fred Rosenthal: Många föreningar är ganska små och behöver en liten slant för att komma igång med projekt. Ett förslag är att ta en liten del av budgeten till stöd och testa att tilldela delen på lokal nivå, utan att det är hela världen om inte varenda krona ger hel tillbakadelning, men att det i stället finns en acceptans för vissa fel, samtidigt som det blir lättare för föreningar att komma vidare med sitt arbete. I Blidöbygden hade vi en igångssättningscheck, 3 000 kronor, exempelvis för att hålla ett möte eller trycka en broschyr. Det kom in ansökningar.

Mikael Olausson: Ser hot mot föreningar som har det tufft med en äldre befolkning i organisationen eller omgivningen. Han ställer frågan om vi har tillräckligt med ideella krafter som kan driva utvecklingen, eller behöver kommunen stötta med bygdepengar för att finansiellt stötta exempelvis projektledare som mer aktivt kan verka för att hålla bygden levande. Finansiella medel kan vara ett sätt att hålla orken kvar.

Tommy Lundqvist: Det kan ju finnas en nivå i stödprocessen där mottagaren är redovisningsskyldig, men kanske inte på alla nivåer. Annars får föreningarna jobba mer än vad pengen kanske är värd.  

Lars Nylén: Ett bekymmer är att kommunen jobbar med ganska långa ledtider. Föreningar behöver då ha lång framförhållning, vilket kan vara svårt när behov att genomföra något kan uppstå ganska snabbt. Det hade varit önskvärt med kortare handläggningstider. 

 

• Projektbidrag Region Stockholm

Gustav Broms berättar om utlysningen av projektbidrag från Region Stockholm. Region Stockholm har en utlysningsperiod för projekt för hållbar regional utveckling. Vårens utlysning är öppen mellan 15 januari - 18 februari 2024.

 

• Landsbygdsriksdagen 2024

24–26 maj äger landsbygdsriksdagen rum i Nyköping. Kommunen kommer att köpa 10 platser och gemensamt åka med en delegation från Norrtälje kommun. Eventuellt har vi möjlighet att erbjuda landsbygdsrådets ledamöter två platser och skärgårdsrådets ledamöter två platser. Skulle intresse finnas om vi skapar den möjligheten? Detta är ett tillfälle att gemensamt diskutera landsbygdsrådets roll och funktion. Representanter för organisationer kan också anmäla sig och åka dit på egen hand.

Andrea Kronvall: Uppmanar bygdernas ledamöter att fundera på möjligheten. Den som är intresserad får återkomma.

Mikael Olausson: Har kommunen någon strategi med att besöka landsbygdsriksdagen? Det här kan ju vara en möjlighet för kommunen att profilera sig och kanske engagera sig i en programgrupp och påverka frågor och ta plats.

Jane Svensson: LRF och kommunerna bör ju ha intresse av frågor som handlar om självförsörjningsgrad, så det är väl ett tillfälle att få inspiration om det där.

 

• Kommunala evenemangskalendern

Gustav Broms informerar om att det finns en ny, kostnadsfri evenemangskalender på Norrtäljes hemsida. Syftet med evenemangskalendern i Norrtälje kommun är att ha en plattform där olika händelser och aktiviteter inom kommunen kan tillgängligöras för allmänheten. Genom kalendern kan kommunen främja aktiviteter inom områden som lokal kultur, sport/fritid och turism genom att göra det enkelt för människor att hitta och delta i olika evenemang.

Gustav uppmanar alla att gå in i evenemangskalender och lägga in sina evenemang. Evenemangskalendern kommer att marknadsföras utifrån kommunens kanaler, så det är en bra plats att synas på. Adressen är  https://www.norrtalje.se/evenemang/.

Stig Nyström: Det har varit svårt att lägga in aktiviteter i evenemangskalendern. Förbättringar behövs för att göra den mer användarvänlig.

 

• RUFS

Gustav Broms informerar om den kommande RUFS-processen.

Samrådsredogörelsen för RUFS 2060 kommer inleds i april och i maj informerar Emma, vår kommunkontakt, om det vid nästa landsbygdsråd. Vi skulle därefter behöva ta fram ett yttrande från landsbygdsrådet. Därför ser vi behov av att ha ett extrainkallat möte. Kommunen lämnar yttrande i september.

Det här är en möjlighet att påverka de regionala perspektiven och visa om hänsyn tas till våra villkor eller inte i den regionala utvecklingsplanen. RUFS 2060 tas fram 2022–2026. Den påverkar även kommunens översiktsplan.

Mikael Olausson: Undrar över processen för yttrande och ifall kommunstyrelsen fattar beslut om yttrande från kommunen.

Andrea Kronvall: Yttrandet från kommunstyrelsen blir övergripande för kommunens räkning. Landsbygds- och skärgårdsperspektivet från råden kommer att tas med.

Mikael Olausson: Funderar på hur yttrandet från landsbygdsrådet hanteras och tas emot av regionen. Vad är smartast att göra taktiskt för att yttrandet ska få betydelse för den regionala utvecklingsplanen. Vilken vikt lägger regionen vid ett enskilt landsbygdsråds synpunkter. Är det bäst att rådet lämnar ett eget yttrande eller att det ingår i kommunens svar.

Fred Rosenthal: På samma sätt som vi i råden legitimerar oss gentemot de vi företräder behöver kommunen också legitimera landsbygdsrådet.

Jane Svensson, Lännabygden: Byalaget och kyrkan har fått ny hjärtstartare som är tillgänglig dygnet runt. Möjligheter finns att utöka platser på förskolan efter att verksamheten har fått tillgång till en annan lokal. Byalaget har möte nästa vecka med kommunens trafiksamordnare om kollektivtrafiksituationen. Träffpunkter har startats för föräldrar, senast i Bergshamra.

Vi har en rullande bygdegård hos oss. Den kommer att vara i Sättra en vecka under påsklovet.

Magnus Grundäng, Bygdegårdsföreningarna: Har bytt ut oljepanna på Edsbro bygdegård. I övrigt är den mobila bygdegården på rull.

Mikael Olausson, Edsbrobygden: Vi har bytt namn på bygderådet. Det heter numera Edsbrobygdens föreningsråd.

Föreningsrådet planerar att arrangera en bidragskväll den 19 mars där vi kommer att samla intressenter som informerar om stöd. Vi bjuder in lokala föreningar till evenemanget. Många upplever svårigheter med att ansöka om bidrag, så det här är ett tillfälle diskutera och svara på frågor.

Vi har även aktiverat trygghetspunkter efter stormen Alfrida och planerar ett möte med kommunen och andra intressenter i Edsbro om beredskaps- och säkerhetsfrågor. Vi bjuder in politiska representanter, säkerhetschefer och räddningschefer. En ambition med mötet är att hitta lämpliga platser att etablera trygghetspunkter i närområdet. Vi ser Edbsro som en naturlig samlingsplats och bra plats att etablera trygghetspunkt på. Edsbro saknar i dagsläget reservaggregat, men har de övriga faciliteterna tillgängliga som behövs för att vara trygghetspunkt.

Andrea Kronvall: Kommunen vill utöka antalet trygghetspunkter och inkludera vissa skolor, men också civilsamhället, i etableringen.

Mikael Olausson: Vi inventerar om FRG-gruppsmedlemmar finns. Personer som är utbildade via frivilliga resursgruppen är en resurs att ha kontakt med i lokalsamhället och kan vara med och aktivera trygghetspunkten.

Per Johansson, LRF: LRF planerar sommaraktiviteter och kommer att bjuda in kommunens vattenstrateg under träff på våren. En kväll för unga lantbrukare har arrangerats med hjälp av finansiellt stöd från Roslagens Sparbank. Det har skett en omorganisation inom LRF, där organiseringen på kommunnivå får större betydelse i relation till lokalavdelningarna.  

Tommy Lundqvist, Sjuhundrabygden: Nyligen presenterades en fördjupad översiktsplan för Rimbo med ett utökat centrumområde, där mark ingår som har varit industripark. I bygden finns bland annat många företagare. Från deras och andras håll har kritik uttryckts att industrimark tas i anspråk och önskemål framförts om att titta på alternativ.

Avfallsfrågan med Think Pink-processen engagerar många, vilket har visat sig på möten för allmänheten. En fråga är om bygden får hjälp av kommunen med vattenprover och annat i området till exempel för att undersöka hur grundvattnet påverkas för de boende i närområdet. 

Gällande byggnation finns en önskan att attrahera ungdomar och barnfamiljer till området. Västertopsslingan är ett projekt med 200 lägenheter som kan få bidrag. Vi agerar för att processen ska gå snabbare för kommunen att fatta beslut.

Stig Nyström, Väddöbygden: I Väddönavet har vi bildat en liten arbetsgrupp kallad "knytis bytis", där Reko Väddö med flera anordnar utbyten mellan olika länders matkulturer och byter fröer och växter. Vi planerar att arrangera sammankomster på olika platser med målet att förlänga odlingssäsongen.

Inom navet har vi också haft uppföljningsmöte efter vår tidigare inspirationskväll för att skap skapa utbyten mellan olika matkulturer genom exempelvis food trucks och få människor från olika nationaliteter att mötas. Det är ett sätt att främja integration när människor börjar prata med varandra och utbyter maträtter.

VI har presenterat vår lokalekonomiska analys i tryckt material och hoppas den kan locka bland annat till inflyttning och etablering av verksamheter. Framöver kommer vi ha en presentation av Uppdragsbanken och hur de marknadsför olika tjänster, inklusive hantverk. En person som är aktiv inom Väddönavet har arbetat med programmet.

Väddöbygden har nu också ett nytt digitalt blad med lite nyheter som publiceras en gång i månaden. För övrigt arbetar vi aktivt för att locka människor att flytta hit. En läkare på Väddö vårdcentral har nyligen flyttat hit.

Fred Rosenthal, Blidöbygden: Ett nytt nummer av tidningen Öskaret är ute. Framöver anordnas öarnas dag på Blidö, där varje ö får berätta om sin plats och sina verksamheter. Vi har också pratat med Leader om att starta LEA-projekt och kommer att engagera föreningarna i det arbetet.

En barnfamilj på väg att flytta hit har aktualiserat frågan om tillgången till hantverkare. Färjan kan vissa tider vara full med hantverkare som kommer utanför bygden. Vi skulle kunna sysselsätta dubbelt så många som vi har i dag om det fanns större tillgång på lokala hantverkare. En annan utmaning är att få äldre invånare att flytta till mindre lägenheter och samtidigt få yngre personer och barnfamiljer att flytta in, vilket också förutsätter marknadsföring av fördelarna med att bo i bygden.

Lars Nylén, Stockholms läns hembygdsförbund: Länsförbundet jobbar mycket med kulturarv som besöksmål. En aktuell fråga för närvarande är försäkringar av rörelsens lokaler. Länsförbundet har möte den 19 mars med civilförsvarsföreträdare i Norrtälje om totalförsvarsfrågor. Det finns mycket att göra inom det området som berör förbundet.

Ann-Marie Söderström, Lyhundrabygden: Vi fortsätter att hitta former för organisering, engagemang och mobilisering i bygden. Eventuellt kan en LEA vara aktuellt även i vårt fall. Vi har anordnat möten med föreningar där parter tänker och tycker ljudligt. Vi kommer också att samla befolkningen för att manifestera vikten av utbyggda cykelbanor mellan orter som Grisslehamn och Norrtälje samt Hallstavik. En annan fråga vi arbetar med är tillgången på mötesplatser. Vi behöver lära känna varandra bättre och gemensamt organisera oss i Lyhundrabygden.

Lars Nylén: Hur får vi frivilliga brandförsvarsinitiativ att fungera bra som kan kompensera för långa utryckningstider. Tror att det är bra med gemensamma förhållningssätt med Räddningstjänsten från landsbygdsrådets sida. Ett förslag är att bjuda in Räddningstjänsten.

Nästa landsbygdsråd är den 16 maj. Inbjudan till extrainkallat möte på grund av landsbygds- och skärgårdssäkringsuppdraget kommer också.