Möte 2025-03-06

Ordförande Per Lodenius hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat.

Det tidigare landsbygdsrådsmötet genomfördes den 5 december på Lännagården i Hysingsvik. Under mötet berättade Harald Schneider om Lännagården. Fredrik Sandell från Norrtälje kommun informerade om kommunens arbete med civil beredskap och krishantering samt vad detta innebär för civilsamhället. Fred Rosenthal från Blidöbygden presenterade vad den lokalekonomiska analys som genomförts i bygden har resulterat i. Landsbygdsrådets arbetsordning diskuterades också.

Claes Cederqvist från Sättra Samfällighetsförening redogör för utvecklingen och utmaningar i Sättra. Han belyser möjligheterna att attrahera barnfamiljer att flytta hit. Till exempel saknas En av de stora utmaningarna är att det saknas gemensamt för VA, vilket begränsar kapaciteten.

Sättra präglas av en aktiv samfällighet som samarbetar med bland andra byhusföreningen och bouleföreningen. Dessutom finns en paraplyorganisation, Sättra Framtidsgrupp, som arbetar med att identifiera förbättringsområden, driva förändringar, hitta finansieringsmöjligheter och stärka det ideella engagemanget i bygden. Målet med det ideella engagemanget är att arbeta för laget och främja det gemensamma bästa.

Samfälligheten verkar för att  få igenom en återvinningsanläggning samt förbättra sophanteringen. En discgolfanläggning har etablerats i samhället och Sättras idrottsanläggning inkluderar flera olika faciliteter där det är fritt för invånarna att låna och använda utrustning. Deras bastu- och poolanläggning, utrustad med hjärtstartare, har varit i drift i cirka 12 år utan några incidenter med stöld.

Samtidigt planeras byggandet av ett uthus i anslutning till bygdegården för att tillgängliggöra en central samlingsplats. Sättra har cirka 370 permanentboende och andelen permanentboende i samfälligheten uppgår till cirka 60 procent. Hus säljs i stor utsträckning genom mun-till-mun-rekommendationer, men det finns potential att förbättra annonseringen av hus i området.

Ett fortsatt ideellt engagemang är avgörande för bygdens utveckling, trots att det  kan vara svårt att rekrytera nya krafter, särskilt med tanke på att många nuvarande medlemmar är äldre. Sättra är för många en pendlingsort, men har också fått fiber installerad, vilket kan attrahera människor hit.

För Sättra framtidsgrupps räkning är en utmaning att ersätta den nuvarande generationen med nya, kompetenta medlemmar. Budskapet för att hålla liv i det ideella engagemanget är att insatserna sker för allas bästa och bygger på lagarbete. Bygdens föreningar arrangerar till exempel regelbundet gemensamma arbetsdagar för att vårda och underhålla de gemensamma anläggningarna.

I och med att nya ledamöter har tillkommit i rådet presenterar sig ledamöterna för varandra.

Per Lodenius informerar om rådets inriktning. Rådet har tre huvudsakliga funktioner: • Remissorgan och samråd i kommunala uppdrag och angelägenheter. • Förmedling av information mellan landsbygdsinvånarna och kommunföreträdare. • Utbyte mellan ledamöterna (som kan gynna utvecklingen i den bygd eller verksamhet ledamoten representerar).

Skärgårdsrådet verkar för att uppmärksamma och ha inflytande över frågor som har utvecklande och strategisk betydelse för skärgården. Det inkluderar att påverka livsvillkoren för människor som bor och verkar på landsbygden, medverka i beslutsprocesser som påverkar landsbygdens utveckling och främja demokratiskt inflytande och delaktighet i kommunens landsbygdssamhällen. Rådet behandlar inte ärenden som avser enskilda personer eller intressen.

• Diskussion om platsutvecklingsvillkor utifrån exempel i Sättra och Riala: Vad kan vi göra för att skapa tillväxt i bygden? Sverker Nyman ger en bild. 

Sverker Nyman pekar ut hur Sättra och Riala står inför en rad utvecklingsmöjligheter. Han förklarar att barnfamiljer gärna vill flytta till Riala, men att tillgången till förskole- och skolplatser kan begränsa dem.  Det är viktigt att säkerställa att skolan och förskolan kan ta emot fler barn i takt med att befolkningen ökar. 

I stället för att minska verksamheten när antalet barn inte räcker till, vill han se en proaktiv linje i satsningar som påverkar efterfrågan på förskoleplatser och vårdcentralen i Bergshamra, där ett vårdkluster med flera inrättningar kan stärka servicen. Även satsningar på gång- och cykelvägar är centrala för att öka områdets attraktivitet och säkerhet.

Samtidigt betonar Sverker Nyman vikten av att satsa på både fysisk och mental infrastruktur. Som exempel lyfter han den smala och krokiga vägen från Riala ner till Sättra (via Brottsby), som i dag gör resan längre än nödvändigt för pendlare.

Om den förbättras och breddas, menar han, kan dels trafiksäkerheten öka och fler välja en kortare ressträcka mellan E18 och Norrtälje. På så sätt stärks kopplingen mellan landsbygden och tätorterna, vilket gynnar både boende och företag.

Den mentala infrastrukturen, förklarar Sverker, Nyman handlar om samverkan och solidaritet inom och mellan kommundelar. Han menar att det saknas ett naturligt forum i bygden där föreningar och företag kan mötas och samordna insatser. Tidigare fanns det lokala företagarföreningar och han hoppas att man kan återuppliva eller nystarta en sådan sammanslutning.

Genom att inventera vilka företag som finns och fråga om de vill samarbeta, kan man bygga en stark gemenskap som också blir ett bollplank för kommunen. Här ser han gärna att tjänstepersoner hjälper till med praktisk stöttning och rådgivning.

Han framhåller att området växer och det byggs redan en del, men att utan helhetsgrepp i form av detaljplaner kan uppstå problem framöver. Kommunen bör därför se över planeringen i Sättra och omnejd för att säkerställa en långsiktigt hållbar utveckling, både vad gäller boende, infrastruktur och service.

Johan Mattsson, översiktsplanerare i Norrtälje kommun, berättar att kommunen under året har i uppdrag att se över vilka områden som behöver en fördjupad översiktsplan (FÖP) eller andra planeringsverktyg för en sammanhållande utveckling. Ett angränsande uppdrag är också att se över mark som är lämplig för bostadsutveckling på mindre orter där det finns tillgång till  service. 

Bergshamra är ett exempel på en ort där FÖP planeras. En knäckfråga för att kunna utveckla den sammanhängande bebyggelsen på orten är att det är ett vattenskyddsområde. En annan viktig fråga är platsens utveckling är att säkerställa VA-kapacitet.

Fred Rosenthal efterlyser konkretion och tydlighet för hur platsutvecklingen i specifika bygder ska bedrivas, till exempel i form av möten mellan kommunföreträdare och lokala aktörer.

Mikael Olausson vill se stöttning från kommunen för hur civilsamhället ska driva på så att skolor och vårdcentraler inte läggs ner. Han poängterar att man behöver ta hänsyn till den potential som finns i bygderna och agera innan det är för sent. Hans budskap är att använda den representation som finns för att skapa lokalt förankrade utvecklingsplaner och att vara offensiv i vad som ska göra bygder attraktiva. 

Andrea Kronvall lyfter att kommunen bör visa att de vågat tro och satsa på de orter som redan har en grundläggande service och förutsättningar för människor att flytta dit. Hon menar att i orter med tillgång till förskola och skola kan man bygga en attraktiv miljö för barnfamiljer och pendlare, särskilt om man också utvecklar andra delar.

Sverker Nyman avslutar med att understryka vikten av att marknadsföra bygden och locka nya invånare. Han föreslår att bygdens företrädare samarbetar med mäklare och andra lokala aktörer för att sprida information om fördelarna med att bo i Sättra eller Riala.

• Presentation av uppdraget Ökad egenförsörjning av livsmedel och och vad det innebär för boende och verksamma på landsbygden.

Helena Wickholm, projektledare på Norrtälje kommun, presenterar kommunens uppdrag att öka egenförsörjningen av livsmedel i vårt geografiska område. Syftet är att genom kunskap och möjlighet till ökad egenförsörjning av livsmedel bidrar till en hälsosam livsstil och gröna- och blåa kretslopp i staden och på landsbygden. En målsättning är att öka möjligheterna till samarbete mellan stad och landsbygd samt bidra till att skapa ett långsiktigt och hållbart nyttjande av marken.

Hon menar att kommunen har en viktig roll i att stärka invånarnas kunskap om odling och självhushållning. I denna strävan pekar hon på vikten av att invånarna får rätt stöd och utbildning för att kunna odla sina egna livsmedel, vilket kan ske både genom småskalig stadsodling och genom att etablera samarbetskluster där resurser och kunskap delas. I det sammanhanget är det viktigt att tillvara den kunskap som finns hos externa aktörer och lokala företrädare.

En första del av uppdraget är att ta fram en strategi. I det arbetet att inventera befintliga samarbeten och resurser, exempelvis yrkesodlare, koloniföreningar och privata odlingsnätverk, för att identifiera hur de kan utvecklas och stärka ambitionerna för egenförsörjning. 

Landsbygdsrådet kan fungera som en länk mellan boende och verksamma på landsbygden och kommunen så att uppdraget leder till praktiska förbättringar i lokala platsers livsmedelsförsörjning. 

Per Nohr nämner en grönyta vid Kusbyvägen i Hallstavik som ett lyckat exempel på hur boende har förvandlat platsen för aktiviteter och samvaro mellan människor, bland annat med hjälp av odling.

Sverker Nyman nämner exempel från Åland på hur odlingskooperativ fungerar för att distribuera sina produkter på marknaden.

Tommy Lundqvist framhåller att områdena kring Rimbo har haft mycket handelsträdgårdar och att det ännu finns odlingskompetens bland människor som har jobbat med det. 

Mikael Olausson undrar hur stor skillnad enskilda hushåll kan göra för att påverka livsmedelsförsörjningen genom att nyttja odlingsytor. Det bör finnas nyckeltal på hur mycket livsmedel hushåll i snitt konsumerar och hur detta kan relateras till odlingsytor för självhushållning. 

Helena Wickström menar att effekten beror på hur mycket odlingsytor som skapas, vilket engagemang föreningslivet har och vilket intresse som skapas, men också hur arbetet som hushållen engagerar sig i organiseras.

Vid en krissituation kanske det gör mindre skillnad om skafferierna redan är fyllda, men samtidigt kan hushållen bli mer engagerade och se nya möjligheter för krisberedskapen och självförsörjningen om fler tar chansen. 

Andrea Kronvall tror att om det utvecklas nätverk av odlare kan det komma att göra skillnad, inte minst i kristider. Exempelvis kan potential finnas att nätverk skapas med odlare som vill satsa mer storskaligt på odling

Mikael Olausson funderar också på förhållningssättet till de storskaliga, kommersiella livsmedelsproducenterna och vilken roll de spelar i sammanhanget för att öka kommunens egenförsörjning. 

Helena Wickström Helena kommenterar att en kommersiell odlare måste nå en viss volym för att vara lönsam, medan många små aktörer ändå kan bidra med betydande insatser.

Per Lodenius nämner att initiativ inriktat på kolonilotter och småskalig ordling på Färsna visar hur det kan fungera som markförmedlare och plattform för att väcka intresse, skapa kunskap och utbyta resurser. En sådan kunskapsplattform kan vaa viktig att vända sig till vid beredskap. 

Charlotta Dahlborn uppger att det inte finns så storskaliga jordbruk i Norrtälje, utan fler små och mellanstora gårdar drivna som enskilda firmor och familjeföretag. Hon menar att det är viktigt att göra något för att stödja, tillvarata och främja deras kunskap för att lära ut odling till andra. 

Helena Wickholm kommenterar att det är relevant att kartlägga vilka människor som finns i dag som kan dela med sig av sin kunskap så att andra kan söka sig dit. 

Andrea Kronvall bekräftar att strategin bör bidra till att stärka kunskapen om odling och självhushållning – inte minst med tanke på hur kritisk livsmedelsberedskapen kan bli i framtiden.

• Tobias Nilsson, verksamhetsutvecklare på Norrtälje Naturcentrum, berättar om  om Norrtälje Naturcentrums ambition att utveckla en beredskapsgård på Färsna. 

Tobias Nilsson, verksamhetsutvecklare på Norrtälje Naturcentrum, informerar om Naturcentrums ambition att utveckla Färsna Gård till en beredskapsgård som en framtida resurs för hela kommunen. Han redogör för hur gården, som redan fungerar som en plattform för naturvård, utomhuspedagogik och småskalig spannmålsproduktion, kan utvecklas till att även bli en nod för livsmedelsberedskap.

Tobias Nilsson betonar att beredskapsgården inte bara är en plats för odling och skörd, utan också en mötesplats där invånare, föreningar och lokalsamhällen kan ta del av utbildningar, få erfarenhetsutbyte och engagera sig i gemensamma aktiviteter som stimulerar odling, krisberedskap och hållbar resurshushållning.

Han beskriver hur infrastrukturen på gården – med en ny lagård, samlingssal, förvaringsutrymmen för maskiner, vidskydd, grillplatser, växthus för odlingsaktiviteter, en bi-park med miljöer för pollinerande insekter samt en levande pedagogisk trädgård utgör en grund att bygga vidare på.

Utmaningen ligger i att säkerställa löpande underhåll och finansiering så att gården kontinuerligt kan erbjuda guidningar, visningar och praktiska aktiviteter som stärker både den individuella och den gemensamma beredskapen.

Tobias Nilsson nämner naturcentrumets breda kompetens och långa erfarenhet inom områden som odling, hantering av spannmål, fröbanker, självhushållning, friluftsliv och utomhuspedagogik. Han beskriver hur denna kunskapsbas kan utnyttjas för att ge boende grundläggande och fördjupade färdigheter i livsmedelsproduktion – något som är särskilt värdefullt i en krissituation.

Beredskapsgården kan bli användbar, värdefull, tillgänglig och relevant för boende och verksamma på landsbygden. Möjligheter finns att knyta samman kontakter mellan civilsamhällets aktörer och skapa synergier mellan platsspecifika initiativ och gemensamma projekt som stärker livsmedelsberedskapen.

Därför kan det vara värdefullt att landsbygdsrådets ledamöter bidrar med sina nätverk och sin kompetens för att vidareutveckla konceptet med ambitionen att gården ska kunna fungera som en länk mellan kommunen, civilsamhället, lokalsamhällen och externa samarbetspartner.

Tobias Nilsson understryker att denna satsning inte bara har potential att bidra till ökad livsmedelsberedskap, utan också skapa en levande, inspirerande och lärande miljö för kommunens invånare.

• Finns intresse av att medverka under Landsbygdsveckan? Finns i så fall idéer om aktiviteter/programinslag som kan arrangeras.

Gustav Broms informerar om vad det innebär att medverka under Landsbygdsveckan och frågar om det finns idéer om aktiviteter/programinslag som kan arrangeras. Han berättar att Landsbygdsveckan arrangeras den 5–11 maj och är ett initiativ som riktar sig till alla som anser att landsbygdsfrågorna förtjänar att vara i rampljuset.

Evenemanget lyfter landsbygdernas betydelse för en hållbar samhällsutveckling genom att öka kunskapen, stärka nätverken och höja engagemanget för landsbygdsutveckling.

Under Landsbygdsveckan anordnas aktiviteter över hela landet, både fysiskt och digitalt. Programmet byggs gemensamt av medarrangörerna och publiceras på webbplatsen landsbygdsveckan.se. Ett krav är att varje evenemang arrangeras av minst två organisationer. Målgruppen kan vara lokal, nationell eller internationell.

Organisationer som är intresserade av att arrangera ett gemensamt evenemang tillsammans med Norrtälje kommun ombeds kontakta Gustav Broms. Anmälan för aktiviteter sker via Landsbygdsveckans anmälningsformulär fram till den 15 mars. Mer information, inklusive tidigare program, riktlinjer och förslag på evenemangsämnen, finns på landsbygdsveckan.se.

• Ny ansökningsperiod för stöd från landsbygds- och skärgårdsutvecklingspengen

Gustav Broms uppger att nuvarande ansökningsperiod öppen till 30 mars. Det går att söka stöd förr platsutveckling, lokala utvecklingsgrupper, förstudier, lokala utvecklingsplaner och bryggåtgärder (för bryggor som ingår i bryggplanen). Den som är intresserad kan kontakta Gustav Broms för att fråga om och diskutera projektidéer.

• Översiktsplan 2050 och jordbruksmarksstrategi antagna

Gustav Broms informerar om att Norrtälje kommun har antagit en ny översiktsplan, ÖP 2050. Planen innehåller en övergripande utvecklingsinriktning, en mark- och vattenanvändningskarta samt ställningstaganden om allmänna intressen – med sikte på hållbar utveckling fram till år 2050.

ÖP 2050 finns digitalt publicerad på kommunens hemsida (norrtalje.se/op2050) och utgör en vägledning för hur mark- och vattenområden samt den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras.

Utöver detta har kommunen antagit en jordbruksmarksstrategi med syfte att skydda brukningsvärd jordbruksmark från exploatering. Strategin bidrar till:

• Förbättrad livsmedelsberedskap: Genom att bevara jordbruksmarken skapas bättre förutsättningar för en hög självförsörjningsgrad och en mer motståndskraftig livsmedelsförsörjning.
• Bevarande av landsbygdens och skärgårdens miljöer: Strategin stödjer utvecklingen av attraktiva landsbygds- och skärgårdsmiljöer samt bidrar till att bevara viktiga ekosystem.
• Stöd till lokala näringar: Genom att skydda jordbruksmarken främjas arbetstillfällen och en levande landsbygd, vilket även gynnar de områden där skärgårdsbor verkar.

Inga övriga frågor.

Charlotta Dahlborn, Väddöbygden, berättar att hon har skickat en skrivelse om utvecklingsvillkoren i Väddöbygden, apropå den tidigare diskussionen om utvecklingen i Sättra och Riala. Skrivelsen kommer att förmedlas till ledamöterna.

Hon lyfter vidare behov av att inventera resurser som kan nyttjas från gårdar i beredskapssyften, exempelvis torkar och maskiner. Men då behöver gårdarna vara lönsamma att driva under normala omständigheter.  

Sverker Andersson, Lännabygden, har inget att tillägga.

Fred Rosenthal, Blidöbygden, redogör för bygdens fortsatta arbete med fem konkreta idéer för platsutveckling. Han beskriver planer på att etablera en uppställningsplats för camping och införa en lokal busslinje. Han nämner vidare att Haraldsgården har sålts. Fred Rosenthal framhåller också ett initiativ under rubriken "Trygga ön" med bland annat satsningar på seniorboenden.

De pågående arbetet med linfärjan är bygdens representanter emot. Det finns ett beredskapsintresse att använda färjan vid större sjöinsatser. Han uppger också att bygden anordnar ettt informationsmöte den 30 mars där boende och andra intressenter bjuds in för att diskutera och enas om en gemensam målbild för platsutveckling.

Magnus Grundäng, Bygdegårdsföreningarna, informerar om en ny utomhusbioturnering. På bygdegården i Edsbro pågår renoveringsarbete, bland annat med hänsyn till energiförsörjningen. I övrigt har det genomförts och planeras olika aktiviteter, såsom punkfestival och arrangemang med EPA-traktorer. 

Mikael Olausson, Edsbrobygden, berättar om Edsbro föreningsråds arbete. Han informerar om att en konkret handlingsplan för bygden finns publicerad på webben där lokala behov påtalas och framhåller vikten av att kommunen konkret möter upp lokala behov.

Mikael Olausson poängterar också vikten av att visa upp exempelvis bibliotek och andra resurser som kommunen är huvudman för att det ska bli en kraft att räkna med för platsens utveckling.

Han lyfter ockå målet att Edsbrobygden blir en knutpunkt för infrastruktursatsningar och även en möjlig plats för äldreboende – något som bekräftas av en Facebook-enkät de har genomfört med 600 positiva svar. Dessutom har Leader Stockholmsbygds ungdomscoach bjudits in för att motivera engagemang bland unga.

Kristina Arnefält Jansson, Lyhundrabygden, beskriver pågående arbete med att samla föreningslivet. En utmaning är att det inte finns så många samlande noder i geografin. De funderar också på vad som kan göras med genomfartsvägen 75 då den i dag begränsar framkomligheten. Hon betonar också skogen som en viktig resurs i Roslagen, samtidigt som de har problem med barkborren och behöver hjälp med att ta itu med sådana problem. 

Tommy Lundqvist, Sjuhundrabygden, berättar om goda exempel på platsutveckling och marknadsföring av specifika verksamheter och lokala resurser genom exemplet bordtennisklubben i Docksta. Det handlar om att hitta kreativa sätt att marknadsföra bygden via digitala kanaler och bjuda in intresserade till träffar.

Tommy Lundqvist diskuterar även planarbetet kopplat till FÖP, med fokus på Västertorpsslingan i Rimbo. Ett annat problem är tillgången till läkare efter sammanslagningen av två vårdcentraler som han menar inte har fungerat optimalt. En annan utmaning han berör handlar om Trafikverkets åtgärder på väg 77.

Thomas Johansson, idrottsföreningarna, berättar om idrottsrörelsens arbete på riksnivå med Vision 2035 och de fem idrottsresor som planeras. Han påpekar att föreningslivets kostnader för barn och unga har ökat avsevärt, vilket lett till en debatt kring selektering.

Thomas Johansson berättar också att ett mer regionalt och lokalt tema under 2024 handlade om trygg idrott som handlar om att skapa en trygg idrottsmiljö. Temat valdes efter en föreningsenkät och inkluderar trygga matchmiljöer, inkluderande träning och skolornas arbete med att bryta vissa normer. En annan viktig fråga är att bibehålla och ytterligare stärka det ideella engagemanget.  

Leif Wictoren, Rådmansö-Frötuna, funderar på hur boende och verksamma i området kan nås och bli delaktiga i information och diskussioner som berör landsbygdsrådet. Han undrar också hur han bäst ska hålla sig uppdaterad på vad som händer i bygden och hur det kan tillvaratas. I övrigt är frågor om VA och anslutning till kommunalt VA för närvarande aktuella i Gräddö och på Rådmansö. En cykelväg håller óckså fortsatt på att etableras.

Nästa möte planeras att hållas den 15 maj i Häveröbygden. Mer infromation om val av plats kommer.