Möte 2024-12-05

Ordförande Per Lodenius hälsar alla välkomna och förklarar mötet öppnat.

Lännagårdens ordförande Harald Schneider berättar om bygdegården. Lännagården fungerar som en viktig samlingspunkt för olika verksamheter och arrangemang, såsom föreningars årsmöten, kurser, evenemang och som vallokal vid val. Bland aktiviteterna som arrangeras finns datalan, sy-lan och kurser av olika slag.

Han beskriver också de nya satsningar som pågår, med fokus på barnverksamhet och samverkan med lokala föreningar. Ett pågående ombyggnationsprojekt omfattar installation av solceller, ett större kök och utveckling av VA-anläggningen. Exempel på aktiviteter som främjar säkerhet och beredskap är HLR-kurser och initiativ för ökad krisberedskap. Lännagården har även ett elljusspår som används flitigt av boende i området.

Finansieringen av bygdegårdens projekt sker genom stöd från Norrtälje kommun, Boverket, Leader och egna resurser. Ett specifikt projekt som lyfts fram är utvecklingen av VA-systemet för att möta de krav som ställs vid större evenemang. Harald förklarar hur Lännagården ibland har få besökare under en vecka, men sedan kan behöva hantera 300 personer på kort tid, vilket ställer stora krav på anläggningens kapacitet.

Bygdegården har 200–300 medlemmar och kan vid behov samla 20–30 personer på kort varsel. L Upptagningsområdet för bygdegården sträcker sig utanför det närmsta området. Harald Schneider framhåller att detta är en aktiv bygd med ett starkt byalag och en bygdegård som fungerar som en naturlig samlingspunkt för många av bygdens aktiviteter och sociala sammanhang.

Det förra landsbygdsrådsmötet hölls på Singö bygdegård den 19 september. 

Mötet omfattade: Presentation av Singö som bygd och dess föreningsliv, presentation av finansiering för ungdomsprojekt och förmedling av delar från kommande mål och budgets påverkan på landsbygdsutveckling (som platsutveckling, satsningar på trygghetspunkter och kommande planer). Andra delar av mötet handlade om kommunens visionsarbete, framtagandet av arbetsordning och information från kommunen i form av  trygghetspunkt Edsbro, ÖP 2050 och RUFS 2060 samt forumet.

Inga inkomna ärenden.

Fredrik Sandell från kommunens trygghets- och säkerhetsenhet berättar att enheten är en stödfunktion för hela kommunens kontinuitetshantering och driftsäkerhet. Enheten beaktar kommunens roll i totalförsvaret och olika aktörers ansvar inom civil beredskap. Arbetet omfattar också risk- och sårbarhetsanalyser samt verksamhetsskydd, inklusive försäkringar och brandskydd.

Fredrik Sandell understryker att arbetet med civil beredskap handlar om att hantera samhällsstörningar, krishantering och det civila försvaret. Kommunen har ett ansvar att stötta det militära försvaret vid högsta beredskap, men också att upprätthålla samhällsviktiga funktioner. Detta inkluderar individens trygghet och säkerhet, kommunens funktionalitet samt skydd av miljö och egendom. Kommunens arbete styrs av nationella lagar, föreskrifter och förordningar som lokalt anpassas till kommunens prioriteringar.

Norrtälje kommun har stora beredskaps- och försvarsrelaterade utmaningar kopplade till sin geografiska storlek, det beskattningsbara underlaget och det stora antalet säsongsboende. Fredrik Sandell betonar vikten av kontinuitetshantering, där kommunen måste säkerställa att verksamheter fungerar även under störningar. Principerna om ansvar, likhet och närhet styr arbetet:

• Ansvarsprincipen: Den som normalt ansvarar för en verksamhet behåller ansvaret vid en störning.
• Likhetsprincipen: Verksamheter ska bedrivas så likt det normala som möjligt, även under kriser.
• Närhetsprincipen: Krisen hanteras där den inträffar, med stöd av andra vid behov.

Fredrik Sandell beskriver hur civilsamhället kan spela en viktig roll i beredskapsarbetet. Kommunens samverkan med civilsamhället sker framför allt med de frivilliga försvarsorganisationerna i kommunen, exempelvis via den Frivilliga resursgruppen (FRG) som kan bidra med kunskap, resurser och organiserade insatser vid behov i olika delar av kommunen.

Norrtälje kommun har också mobila beredskapsförråd, bland annat fyra containrar med utrustning för flyttbara trygghetspunkter. Dessa kan användas flexibelt i särskilt drabbade områden vid samhällsstörningar. Lännagården är ett exempel på en plats där en trygghetspunkt vid behov kan upprättas.

Samtidigt påpekar han att kommunen har begränsade resurser och fortfarande behöver fokusera på det som är lagstyrt och stärka den egna verksamheten. Därutöver kommunicerar kommunen individens egna ansvar. Ur ett beredskapsperspektiv ser Norrtälje kommun positivt på att de enskilda medborgarna tar ansvar för sin egen personliga beredskap att hantera samhällsstörningar.

Om de enskilda vidtar åtgärder tillsammans kan det eventuellt få ännu bättre effekt. Samverkan mellan invånarna kan även bidra till att den enskilde får en starkare känsla av sammanhang och välmående även i vardagen.

Det är därför välkommet om civilsamhällets/föreningslivet samordnar de enskilda medborgarnas ansvar för sin personliga beredskap att hantera samhällsstörningar. Individer behöver genom egna förberedelser eller samorganisering genom civilsamhället vara beredda på att klara sig själva i upp till åtminstone en vecka vid samhällsstörningar.

Utöver kommunens upprättade samverkan med vissa frivilligorganisationer har kommunen i dagsläget inte förmåga att på ett strukturerat sätt engagera sig i civilsamhällets beredskapsarbete. Kommunen behöver prioritera arbetet med att stärka förmågan inom den kommunala verksamheten.

Märet Ström frågar vad invånare och civilsamhället på landsbygden kan göra och Fredrik Sandell uppmanar till samarbete inom lokalsamhället för gemensamma lösningar.

Per Lodenius nämner att föreningar och byalag ofta agerar snabbt vid kriser, vilket Fredrik bekräftar och ser som en styrka.

Kia Bergqvist påpekar att en viss grundstruktur kan behövas för att underlätta för individer att bidra.

Jane Svensson framhåller att kommunen kan ha nytta av bygdegårdar och föreningar för att säkerställa att hjälp når fram vid kriser. Fredrik Sandell svarar att det tillhör en del av kontinuitetshanteringen att säkerställa att de som utför tjänster och andra insatser för kommunens räkning klarar att göra det även vid samhällsstörningar. 

Fred Rosenthal presenterar Blidöbygden Utveckling i Samverkans (BUS) arbete med en lokalekonomisk analys (LEA), som har varit ett verktyg för att förstå de ekonomiska flödena i bygden och identifiera möjligheter till lokal utveckling. Analysen visar att 856 miljoner kronor flödar in i bygden, medan 425 miljoner kronor flödar ut.

Inkomsterna i bygden uppgår till cirka 376 miljoner kronor, med en disponibel inkomst på 538 000 kronor per hushåll. Dessa siffror pekar på en stark köpkraft och ekonomisk potential. Samtidigt synliggörs områden där resurser lämnar bygden, såsom sällanköpshandel, transporter och energikostnader, vilket utgör möjligheter att stärka den lokala ekonomin.

Fred beskriver Blidöbygdens demografi, där invånarantalet är stabilt över tid och i dagsläget uppgår till 1 274 personer. Bygden har en hög andel äldre invånare, vilket gör frågor om generationsväxling och tillgängliga boendeformer särskilt viktiga. Utbildningsnivån ligger i linje med kommunen som helhet, men andelen med eftergymnasial utbildning är något lägre än riksgenomsnittet.

Blidöbygdens näringsliv består av 61 aktiva företag med totalt 163 anställda. De största branscherna inkluderar entreprenader, byggnation, dagligvaruhandel och restaurang- och hotellverksamhet. Tillsammans genererar de branscherna en betydande omsättning och sysselsättning. Utöver dessa finns en mångfald av mindre verksamheter som bidrar till en robust lokal ekonomi.

Arbetet med den lokalekonomiska analysen har lett till flera konkreta utvecklingsinitiativ och framtidsplaner:

• Senior- och mellanboenden: BUS önskar att utveckla Haraldsgård till ett seniorboende eller mellanboende. Målet är att erbjuda äldre invånare en möjlighet att bo kvar i bygden utan att behöva sköta ett eget hus och en tomt. Detta frigör samtidigt bostäder för yngre familjer, vilket stärker bygdens demografi och framtid.                         
• Campingplats på Rådmansholmen: Marken, som idag används som badplats och ägs av ett byalag, bör gå att utveckla till ett campingområde med uppställningsplatser för husvagnar och husbilar samt faciliteter som tältplatser.                                                                                                                                                           
• Lokal buss på kallelse: Genom en app ska invånarna kunna se var bussen befinner sig och kalla på den vid behov. Fyra busschaufförer finns i dag bosatta på Blidö. Behovet av lokal kollektivtrafik kan också öka om Furusund, Köpmanholm och Norrsund blir replipunkter. Lösningen syftar till att förbättra transportmöjligheterna i bygden och skapa bättre kopplingar mellan byar och serviceställen.                                                                      
• Gång- och cykelvägar: För att öka säkerheten för gående och cyklister planeras en gång- och cykelväg mellan Norrsund och Stämmarsund, förbi ICA-butiken i Oxhalsö. Denna satsning ligger i linje med kommunens plan för gång- och cykelvägar och syftar till att göra vardagsmobiliteten tryggare för invånarna.

Fred Rosenthal betonar att Blidöbygden har en stark gemenskap och ett aktivt föreningsliv som utgör grunden för många av dessa initiativ. Genom att identifiera och använda outnyttjade resurser, säkra generationsväxlingar inom näringslivet och skapa mötesplatser arbetar bygden (och BUS) för att Blidöbygden blir en mer uthållig och trygg plats att leva på. Samverkan med kommunen är en viktig del av utvecklingsarbetet och dialogen med politiker och tjänstepersoner fortsätter för att förankra och möjliggöra planerna.

Per Lodenius kommenterar att forumet gav en ögonblicksbild av platsutveckling, men att infrastruktur också behövs för de som lever och bor på platsen. Dessutom är det viktigt i arbetet mot en gemensam målbild att engagemanget inte stannar hos den enskilda entreprenören eller eldsjälen, utan att det sprids hos andra, exempelvis genom möten och träffar.

Charlotta Dahlborn säger att det finns begränsningar med att hålla forumet på dagtid eftersom det försvårar för personer i arbetsför ålder att delta. Det kan därför finnas poänger med att hålla det under kvällstid eller helgen.

Per Lodenius nämner apropå platsutveckling presentationen som Fred Rosenthal höll om LEA-arbetet i Blidöbygden. I sådana sammanhang där föreningslivet kommer med idéer och initiativ kan kommunen hjälpa till med tillstånd och avtal för mark och andra grundläggande funktioner. Kommunen kan också stötta och marknadsföra projekt på andra sätt.

Fred Rosenthal nämner att det är ett byalag som har hand om marken som kan leda till platsutveckling. En grovskiss finns på hur en camping kan drivas på platsen. Något han önskar är dock att kommunen har en föreningslots som vägleder föreningar i diskussioner och frågor angående sådant kommunens företrädare ansvarar för, främjas eller har kompetens i.

Gällande forumet nämner han att det var en stor uppställning av tjänstepersoner och även politiker från kommunorganisationen, vilket visar att det finns ett brett engagemang.

Jane Svensson tycker att det bra att några kom som inte har varit med på sådana här träffar tidigare, såsom några personer från Riala byalag. Hon önskar framöver att personer som är nya i sådana här sammanhang bjuds in till motsvarande arrangemang.  

Charlotta Dahlborn föreslår att ett alternativ för att få ett mer blandat urval av deltagare även under dagtid kan vara att göra inbjudan mer flexibel, där den som vill kan vara med under en del av dagen, vilket innebär att schemat anpassas för att möjliggöra det.

Ann-Mari Söderström påpekar att det är viktigt att vara transparent med hur frågor förmedlas fram och tillbaka mellan landsbygdsrådet och kommunen och tillbaka från bygden. 

Kristina Arnefält Jansson tycker att det är viktigt att hitta en rimlig avgränsning för arbetet inom bygderna. Bygder som Edsbro och Blidö har en avgränsad geografi, vilket kan underlätta möjligheten att komma framåt i frågor. Hon efterfrågar riktlinjer för hur fritt och avgränsat bygdernas företrädare ska tänka i vilka de når ut till och försöker organisera frågor gemensamt med inom sin bygd. 

Märet Ström understryker vikten av att bygdernas ledamöter kan utbyta tankar och erfarenheter med varandra om hur företrädare gör och når ut i sin bygd. För bygder som är mer föreningsfokuserade och samlade inom vissa organisationsformer kan det vara enklare att förankra frågor, men vilka tillvägagångssätt finns för att nå dem som inte är med i föreningar och vilka lärdomar kan dras av det?

Stefan Lindholm menar att i och med att bygderna geografiskt kan vara långt ifrån varandra är det viktigt att hitta andra sätt att smälta ihop gemensamma angelägenheter och utbyten. Det kan handla om att utveckla kommunikationsportaler som är enkel för bygderna och dess invånare att nå och använda för att få reda på vad som karaktäriserar olika platser och vad som sker där.

Kia Bergqvist efterfrågar tydlighet i vad landsbygdsrådet har för mål och vad rådet vill åstadkomma. Ett förslag är en gemensam handlingsplan för hur landsbygden och bygderna ska utvecklas. Det vore också bra att kunna följa upp vilka framsteg som görs utifrån syfte och mål. Det vill säga, vad kan ledamöterna ta med sig från rådsmötena som de kan kommunicera till andra i sin bygd. 

Andrea Kronvall kommenterar att under första mötet av ett år kan ledamöterna diskutera hur de vill verka och vad de vill fokusera på under det kommande året. 

Märet Ström efterfrågar också att rådet i början av året får reda på vad som är relevant för dem i kommunens planer så att ledamöterna vet vad de ska räkna med att vara remissinstans till. 

Märet Ström nämner Bodens kommun som ett exempel på arbetsordning med intressanta inslag. Hon nämner hur tjänstemannarollen representeras, hur resultat återkopplas på vad som har gjorts och att vikt läggs vid sakfrågor som hanteras i kommunen med landsbygdsperspektiv. 

Hon poängterar också att arbetsgrupper eller beredningsgrupper även fortsatt kan vara ett sätt att använda landsbygdsrådets ledamöter och deras kompetens och erfarenheter., även om hänsyn behöver tas till att olika personer har olika tid och möjlighet att engagera sig. 

Ett förslag är också att anordna gemensamma utbildningar med tjänstepersoner och ledamöter från rådet i vad rådsarbetet innebär, vad som ska åstadkommas och hur det kan utvecklas. Det kan vara angeläget vid tillfällen då nya människor kommer in, till exempel efter valtillfällen.

Det kan också vara klokt att ha utbyten med andra kommuner om hur deras motsvarande råd fungerar. Hon föreslår också att den rådande arbetsordningen och rådets arbete utvärderas inför att en ny verksamhetsperiod inleds. Överlag är det viktigt för ledamöterna att förstå vad tanken med landsbygdsrådet är. Tillväxtverkets metodstöd är ett bra underlag för hur gemensamt arbete för landsbygdsutveckling kan drivas, representeras och organiseras. 

Per Lodenius kommenterar att tjänstepersoner bjuds in till rådsmötena beroende på vilka som berörs av de frågor som ska diskuteras. Han håller med om värdet av att bygderepresentanterna kan sprida erfarenheter och utbyta råd och tips med varandra.

Det första mötet vid en ny verksamhetsperiod kan vara ett tillfälle att lyfta och ta fasta på hur landsbygdsrådet jobbar. Arbetsgrupper kan vara en bra form för att fördjupa sig i vissa frågor utifrån landsbygdsperspektiv. Det är också värdefullt att kommunen får kunskap och råd från bygderna eftersom det kan bidra till att bygdernas utveckling sker i samverkan med kommunen. 

Rådets ledamöter kommer också överens om att det räcker att det står att ledamöterna bör vara boende i den bygd de representerar eller kommunen, men att det inte ska vara något krav att vara folkbokförd i bygden eller kommunen. Ett argument är att det finns många personer som är deltidsboende, men ändå är engagerade i platsens utveckling. Det engagemanget bör också tillvaratas. 

Andrea Kronvall bekräftar att det är upp till bygderna att utse sina representanter. Även om det vore önskvärt att fler boende skriver sig i kommunen är det upp till bygdernas ledamöter att bestämma kriterierna för på vilka grunder representanter väljs.

Per Lodenius informerar om landsbygdsveckan och lyfter frågan hos ledamöterna om intresse finns att gemensamt bidra till innehåll i detta sammanhang. Ett förslag är att ha ett arbetsmöte om detta med de som är intresserade. 

Landsbygdsveckan är en nationell arena för landsbygdsfrågor där den som är engagerad i landsbygdernas (inklusive skärgårdens) hållbara utveckling kan vara med och arrangera evenemang. Programmet byggs gemensamt av olika deltagare runtom i landet och synliggörs på webbplatsen landsbygdsveckan.se.

Ett syfte är att öka kunskapen, stärka nätverken och öka engagemanget för landsbygdernas utveckling. Nästa gång landsbygdsveckan kommer att arrangeras är den 5-11 maj 2025. Aktiviteter kan ske över hela landet, både fysiskt och/eller digitalt.

Alla evenemang arrangeras tillsammans av civilsamhället (till exempel förening/organisation) eller privat sektor (till exempel företag/näringsliv) och minst en offentlig aktör (till exempel kommun, länsstyrelse eller region). Anmälan sker via ett formulär på landsbygdsveckans webbsida. 

Ledamöterna diskuterar exempel som skulle kunna vara intressanta att lyfta fram under landsbygdsveckan. Fred Rosenthal nämner att den egna bygden kanske är för liten att marknadsföra som besöksmål, men att det här kan vara ett tillfälle att nyttja hela kommunen och dess bygder med exempel för att få hit en besöksström. 

• Näringslivsstrategi framtagen

Gustav Broms uppger att kommunen har tagit fram en ny näringslivsstrategi som ger en inriktning för hur kommunen ska jobba med näringslivet och näringslivsfrämjande insatser. Kommunen har samarbetat med företagsföreningar i framtagandet av strategin. Nu inleds arbetet med en handlingsplan kopplad till strategin. 

• Ny ansökningsperiod för projektstöd från Region Stockholm

Gustav Broms informerar om att en ny utlysning är öppen mellan 9 december 2024 - 17 februari 2025. Här finns mer information: https://www.regionstockholm.se/regional-utveckling/finansiering-till-organisationer-och-foretag/projektmedel-for-den-hallbara-regional-utvecklingen/projektmedel-for-hallbar-regional-utveckling/

Den 9 december klockan 11-13 kan den som önskar besöka regionen på Lindhagensgatan 98 i Stockholm. Då inleds utlysningens öppnande med ett inspirationsmingel. Under den tiden är det möjligt att inspi reras av andra, testa sin projektidé och hitta möjliga samarbetspartners. Under träffen kommer deltagarna också få tips om hur de skriver en bra ansökan, lyssna till tidigare projektägare och bjudas på en lättare lunch.

Den 15 januari klockan 15-16 och den 27 januari klockan 10-11 kan de som vill också delta på ett digitalt informationsmöte där regionen berättar mer om utlysningen.

Dessa områden går att söka projektmedel inom:

• Främja övergången till en cirkulär ekonomi
• Utveckla färdigheter för Stockholmsregionens utpekade områden inom smart specialisering  
• Stärka små och medelstora företags tillväxt och konkurrenskraft
• Stärka forskning och innovation
• Stärka kompetensutveckling för ett hållbart arbetsliv
• Underlätta steget in på arbetsmarknaden
• Utveckla landsbygd och skärgård
• Lokal skärgårdsutveckling på öar utan bro, tunnel eller statlig färja
• Förstudie för hållbar regional utveckling

Inga övriga frågor. 

Stefan Lindholm berättar om en julmarknad med luciafirande där 25–30 barn deltar. Den 14 december anordnas en julkonsert i Hallstaviks kyrka.

Jane Svensson informerar om att två kurser i hjärt- och lungräddning planeras och att Riala har fått en hjärtstartare som invigs på trettondagsafton. Hon nämner även luciafirande och julgransplundring som kommande aktiviteter. I ett arbete med Bergshamraån gått vidare till mark- och miljödomstolen.

Krisitna Arnefält Jansson uppmärksammar att fokus i Lyhundrabygden handlar om att skapa sammanhållning mellan föreningarna och kartlägga vilka föreningar som är aktiva. Diskussioner pågår om hur hur kontakten med och mellan föreningarna kan förbättras.

Ann-Mari Söderström poängterar behovet av att samla in statistik för att få en tydligare bild av demografiska och andra förhållanden i bygden för att nå ut bättre och hitta gemensamma frågor att arbeta med.

Märet Ström rapporterar att det i Rådmansö-Frötuna pågår sång- och musikaktiviteter på olika platser, som luciafiranden och julkonserter. Hon lyfter också den medborgardialog som hölls tidigare under året i Räfsnäs. En rapport har skrivits och diskussioner förs om hur engagemanget i bygden kan hållas i och stärkas.

Magnus Grundäng delar med sig av att en lyckad halloweenaktivitet genomfördes i bygdegården, där många barn och vuxna deltog. Under senaste helgen anordnades en barnteater och framöver planeras loppisar samt en rullande bygdegård under mellandagarna.

Kia Bergqvist informerar om en kommande julmarknad i Edsbro.

Fred Rosenthal berättar om dialogen med KSON angående behovet av vårdcentral i Bergshamra. Han nämner också ett remissyttrande från Blidöbygden om färjetrafik och besöksnäringen. Julmarknader pågår också. Han nämner dessutom delar av vad senaste numret av vad deras tidning Öskaret innehåller, såsom möjlighet att söka pengar från Leader Stockholmsbygd för ungdomsprojekt. 

Charlotta Dahlborn berättar om initiativ för civil beredskap och delar ett exempel från Björkö där ett befarat hjärtstopp nyligen hanterades. Hon rapporterar om julmarknader och julkonsert på Singö samt julbord i bygdegården. På Björkö har en förening beviljats offentligt stöd för en lekplats och hembygdsgårdens jordkällare har renoverats. Hon lyfter också problem med sopor från båtbesökare och passbåtstider på Arholma.

Nästa rådsmöte planeras att hållas den 6 mars 16.00-19-15. Mer information kommer.