Möte 2020-03-26

Upprop

Val av justerare, tid och plats

Avdelningschef Helena Purmonen informerar om

• processen snabbspår detaljplan företagare

Miljö och hälsoskyddsinspektör Torbjörn Mattsson informerar om

• Yttrande till mark- och miljödomstolen avseende Lindholmens reningsverk

Bygg- och miljödirektör Anna Keskitalo informerar om

• Överklagade beslut samt principiellt viktiga beslut.

• Delegationsbeslut.

Dnr E2019-2508

Tälje 2:48

Arbetsutskottet föreslår Bygg- och miljönämnden besluta

Anta nedan yttrande som sitt eget

Bygg- och miljönämnden bedömer att det är mer långsiktigt hållbart att satsa investeringsmedel för att, i enlighet med 2 kap 3 § miljöbalken, bygga ut reningskapaciteten med för närvarande bästa möjliga teknik i samband med utbyggnaden av avloppsreningsverket. Avloppsreningsverket bör uppgraderas med någon form av ny teknik för efterpolering av det renade avloppsvattnet för att klara en högre reningsgrad. Med exempelvis membranteknik uppnås förutom högre reningsgrad avseende näringsämnen också ett minimerat utsläpp av mikroplaster och läkemedelsrester, vilka på senare tid uppmärksammats som ett ökat miljöproblem i våra vattenmiljöer. Som alternativ kan även en efterföljande våtmarksrening uppnå liknande reningsresultat. Att bygga ut reningsverket enbart med bibehållen teknik bedöms inte ge tillräckliga garantier för att miljökvalitetsnormerna för Norrtäljeviken uppnås, i enlighet med 5 kap. 4 § miljöbalken.

En förflyttning av utsläppspunkten till en plats i de yttre delarna av Norrtäljeviken eller till någon av de utanförliggande fjärdarna bedöms bara överföra belastningsproblematiken till ett nytt område. En sådan förflyttning av utsläppspunkten bedöms på lång sikt riskera att påverka möjligheten att förbättra den ekologiska statusen i de kustnära vattnen. Det förutsätts att en förflyttning av utsläppspunkten kräver både en väldigt lång utloppsledning och pumpning av det renade avloppsvattnet. Åtgärden innebär förutom en ökad investeringskostnad också en ökad driftskostnad i form av utökad energiförbrukning. Det bedöms vara till större nytta att göra den satsningen på en förbättrad reningsgrad i avloppsreningsverket.  Att ställa krav på både en högre reningsgrad och en förflyttning av utsläppspunkten bedöms inte vara skäligt enligt 2 kap. 7 § miljöbalken.

En kompensationsåtgärd i form av behandling med polyaluminiumklorid för fastläggning av fosfor i de till Norrtäljeviken uppströms liggande sjöarna Lommaren och Gillfjärden bedöms vara kortsiktiga åtgärder som på lång sikt inte motverkar en fortsatt belastningsproblematik. En kompensationsåtgärd bör endast sättas in i ett vatten som är i stort behov av denna åtgärd oavsett projekt nedströms. Att utföra en aluminiumbehandling i sjöar enbart för att kompensera för ökade utsläpp från ett nedströms liggande reningsverk bör undvikas. Det ska vara utrett att just dessa vatten är i sort behov av en sådan åtgärd innan detta godkänns. Sjöarna ligger i de nedre delarna av två stora avrinningsområden med stora tillflöden till Norrtäljeviken. Aluminiumbehandling bör endast användas som ett sista steg efter att andra åtgärder för att minska näringsbelastningen utförts uppströms i avrinningsområdena.

Det saknas ett färdigt underlag med redovisning av sjöarnas lämplighet och vilka miljörisker som kan uppstå om en aluminiumbehandling ska utföras. Det är framförallt av stor vikt att tillse att åtgärderna inte påverkar sjöarnas biologiska mångfald då aluminium kan innebära risker för bland annat fisk och bottenfauna.  Aluminium kan riskera att lösas ut ur sedimenten vid låga och höga pH-värden. Om insatser med aluminiumbehandling sätts in i ett tidigt skede med en fortsatt hög näringsbelastning från avrinningsområdena är det sannolikt att uppföljande aluminiumbehandlingar krävs för att inte den ekologiska statusen efter några år på nytt försämras. I en riskbedömning bör det klargöras hur mycket aluminium recipienterna tål. 

I samband med utbyggnaden bör en översyn av ledningsnätet göras för att minimera risken för bräddningar vid stora flödestoppar till avloppsreningsverket. Enligt ansökan uppgår det tillskottsvatten som belastar avloppsreningsverket i genomsnitt per år till mer än 50 %. Åtgärder bör även vidtas för att eventuella bräddningar vid pumpstationer ska medföra så liten miljöpåverkan på recipienten som möjligt.

Möjligheten att ta tillvara på metangas från slamhanteringen bör utredas.

Bygg- och miljönämnden beslutar

1.     Fastställa verksamhetsplan avseende bygg- och miljönämndens verksamhet 2020-2022

Bygg- och miljönämnden beslutar

Godkänna månadsrapport för februari månad 2020