Möte 2024-11-11

I samband med uppstart av detaljplaner upprättas plankostnadsavtal för att ge planenheten möjlighet att ta ut avgift för framtagande av detaljplan. För en del äldre detaljplaner tas avgift i stället ut i samband med att bygglov beviljas, en så kallad planavgift. Därför berörs flera nämnder av taxan som ligger till grund för avgifter avseende detaljplaner.

Plan- och bygglovstaxa samt geodatataxa består dels av bygglov- och geodataärenden vilket hanteras av bygg- och miljönämnden, dels av ärenden för detaljplaner som lyder under kommunstyrelsen.

Fastställande av avgifterna för gatu- och parkenheten säkerställer en rättvis och transparent hantering av schakt- och trafikanordningsärenden, upplåtelse av offentlig plats, parkeringsövervakning, samt avgifter för parkering i stadskärnan. Avgifterna står i proportion till kostnaderna för administration, underhåll och trafiksäkerhet, och bidrar till att skapa tydlighet för kommuninvånarna.

De taxor som nu finns i bilaga 2, för upplåtelse av offentlig plats, avser gällande taxor för 2024. Till 2025 ska dessa taxor räknas upp med KPI för januari 2025. Indexering sker för att anpassa grundtaxor till den genomsnittliga kostnadsutvecklingen.

Underlag för godkännande och fastställande av taxor, avgifter och prislista 2025 enligt förslag till beslut och bilagor. Taxor och avgifter har justerats enligt Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) avseende oktober som publiceras på Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) webbplats.

Taxor för sotning föreslås byta index från sotningsindex till PKV enligt rekommendation från SKR och och Sveriges Skorstensfejaremästares Riksförbund (SSR).

Kommunstyrelsen får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att justera taxor, avgifter och prislista med angiven procentsats för PKV som är publicerad på SKR:s webbplats.

Kommunens nya politiska ledning (S), (C), (L) och (MP) har framlagt förslag till reviderad Mål och budget 2025-2027. Förändringarna jämfört med kommunfullmäktiges beslutade Mål och budget 2025-2027 den 17 juni 2024 framgår av färgmarkeringar i bilaga 9. Reviderad Mål och budget med inarbetade förändringar framgår i bilaga 10. Kommunfullmäktige föreslås fastställa taxor och avgifter 2025 enligt bilaga 1-8.

Norrtälje kommunhus AB (NKAB), har behandlat ärendet den 23 oktober 2024.

Styrelsen för Norrtälje vatten och avfall AB (NVAA) har behandlat ärendet den 14 oktober 2024.

För investeringar över 20 mnkr krävs enligt ägardirektiven ett beslut av kommunfullmäktige. NVAA föreslår kommunfullmäktige att medge NVAA investera 25,3 mnkr för uppgradering av befintligt renshus i Hallstavik samt tillbyggnad på grund av förelägganden från Länsstyrelsen.

Den 18 december 2020 anslog kommunstyrelsens presidium (KS 2020-2124) 500 tkr, för projektering av Hallstaviks avloppsreningsverks renshantering samt kontroll av ventilation. Projektet har blivit mycket mera omfattande än först beräknat med styr, automation, ventilation, säkerhet, CE-märkning, samt uppdatering av dokumentation. Gällande renshuset och reningsverket föreligger det flertalet förelägganden från Länsstyrelsen avseende bräddningar till den känsliga recipienten vilka angivna åtgärderna i detta PM skulle lösa

Kultur- och fritidsnämnden behandlade ärendet den 26 september 2024, § 81.

Kommunfullmäktige har i mål och budget 2025–2027 beslutat om en investering av ett nytt kylsystem för Norrtälje Sportcentrums ishall år 2026. Utökade kapitalkostnader är budgeterade till 365 000 kr från och med 2026. Investeringen föreslås tidigareläggas cirka ett år och vara i drift före sommaren 2025 då nuvarande aggregat nått och passerat sin tekniska ålder.

För att upprätthålla en hög utbildningsstandard och möta transportsektorns behov, behöver gymnasieskolans transportprogram en modern lastbil. Denna investering säkerställer att utbildningen förblir konkurrenskraftig och relevant, vilket i sin tur förbättrar elevernas kompetens och förberedelse för arbetsmarknaden. Lastbilen, i kombination med den befintliga digitala utrustningen, möjliggör en högkvalitativ och innovativ utbildning som ökar programmets attraktionskraft.

Investeringen om 3,5 mnkr är enligt beslutad investeringsplan i mål och budget 2025-2027. Investeringen finansieras inom Rodengymnasiets budget för 2025.

Samhällsbyggnadsutskottet beslutade den 20 januari 2021 att kvarter 9AB i Norrtälje hamn ska anvisas för bostäder samt hotell med mera. Samhällsbyggnadskontoret bjöd i maj 2021 in till en öppen markanvisningstävling för kvarter 9A och 9B invid Hamnplan i Norrtälje Hamn vilket resulterade i att ett markanvisningsavtal tecknades i november 2022 med Roslagens Pärla AB, fortsättningsvis benämnd ”exploatören”.

Markpriserna i det ursprungliga markanvisningsavtalet mellan kommunen och exploatören medför en intäkt för kommunen om cirka 272,7 mnkr (köpeskilling + gatukostnadsersättning). Med anledning av att bostadsmarknaden påverkats hårt de senaste åren av bl.a. ökade räntor, förändrad inflation, ökade byggpriser samt bankernas högre krav på belåningsgrad i bostadsrättsföreningar har Exploatören haft behov att omförhandla de gällande markpriserna i markanvisningsavtalet. I samband med detta har samhällsbyggnadskontoret och exploatören förhandlat om ett nytt markpris, som i stället medför en intäkt om ca 198,4 mnkr (köpeskilling + gatukostnadsersättning). Den minskade intäkten påverkas även av att det med hänsyn till förhållanden som framkommit i utredningar inom pågående detaljplaneprocess, inte bedöms möjligt att skapa samma volym bostäder som tidigare antagits.

Ärendet gäller markanvisningsavtal för kvarter 9C omfattande området på piren där Roslagens Pärla AB, fortsättningsvis benämnd Exploatören, genom upplåtelse av tomträtt ska uppföra en byggnad för publik verksamhet. Då kommunen lägger stor vikt vid att marken på piren kvarstår i kommunens ägo kommer kommunen upplåta marken till pirbyggnaden genom ett tomträttsavtal. Den erbjudna tomträttsavgälden om 314 kr/kvm ljus bruttoarea (BTA), för en period om 10 år räknat från den dag då tomträttsavtalet tecknats, bedöms vara marknadsmässig genom levererad oberoende värdering. Tomträttsavgälden uppskattas till 315 884 kr/år utifrån förutsättningen att byggnaden består av 1006 kvm ljus BTA. Avgälden kan komma att justeras beroende eventuella justeringar i ytor i slutligt projekt- och bebyggelseförslag som upprättas till antagande av detaljplan samt tomträttsavtal och exploateringsavtal. Avgälden indexregleras utifrån ökning av KPI. Samhällsbyggnadskontoret, via projektgruppen, bedömer att markanvisningen till Roslagens Pärla AB, utifrån aktuell Illustrationsbilaga (bilaga 1 i markanvisningsavtalet), utvecklingsprocess och ekonomiskt erbjudande, har goda förutsättningar att leda till ett tomträttsavtal och ett genomförande som motsvarar de intentioner som var avsikten med markanvisningen, och därmed uppfylla tidigare inriktningsbeslut för kvarterets innehåll

Ärendet gäller markanvisningsavtal för kvarter 13 Färjan i Norrtälje Hamn. Avsikten är att gatuplanet ska inrymma en stadsdelsnära livsmedelsbutik samt kompletterande butikslokaler och planen ovanför ska inrymma bostäder.

Ersättningen för bostäderna uppgår till 6030 kr/kvm ljus bruttoarea (BTA) och ersättningen för verksamhetslokaler uppgår till 2000 kr/kvm BTA. Utöver markpriset utgår gatukostnadsersättning om 2745 kr/kvm ljus BTA. Totalt omfattar markanvisningsavtalet ett markpris på 66,3 mnkr samt en gatukostnadsersättning om 35,7 mnkr.

Samhällsbyggnadskontoret bedömer att markanvisningen till Roslagens Pärla AB, fortsättningsvis benämn exploatören, utifrån Exploatörens beskrivning av intention och ambition för kvarter 13 Färjan (bilaga 1 till markanvisningsavtalet) och ekonomiskt erbjudande, har goda förutsättningar att leda till en marköverlåtelse och ett genomförande som motsvarar de intentioner som var avsikten med markanvisningen, och därmed uppfylla tidigare inriktningsbeslut för kvarterets innehåll. Det saknas i nuläget ett fullständigt projekt- och bebyggelseförslag för kvarter 13. Ett sådant kommer att utvecklas under den fortsatta detaljplaneprocessen och ligga till grund för kommande marköverlåtelse. Detta är ett undantag mot gängse arbetssätt som motiveras särskilt av den uppkomna situationen att detaljplanen inte kan fortgå förrän avtalet är beslutat.

Planenheten har tilldelats ett initiativ gällande förberedelser inför digitalisering av äldre detaljplaner i verksamhetsplan 2024. Från och med 1 januari 2022 ska nya detaljplaner digitaliseras och för att skapa förutsättningar för en sammanhållen digital samhällsbyggnadsprocess bör även äldre detaljplaner digitaliseras. Planenheten har fått medel tilldelade i mål och budget 2025 - 2027 för att projektanställa två personer under två år som ska arbeta med digitaliseringen. Chefen för geodataenheten kommer att ansvara för arbetet och kommer tillsammans med cheferna för planenheten och bygglovsenheten ingå i styrgruppen för projektet. Under hösten/vintern 2024 ska beslut fattas angående vilken IT-lösning som ska användas för att genomföra digitaliseringen. Arbetet kommer baseras på det arbetssätt som beskrivs i Smart Build Environments handbok med titeln ”digitaliserade och standardiserade detaljplaner”.

Ärendet avser rapportering av ett uppdrag som gavs till planenheten i mål och budget 2024 - 2026. Uppdraget gäller ett pilotprojekt där en metodik utvecklas och testas. Det handlar om att identifiera och hitta sätt att utveckla underutnyttjade platser i befintliga tätortsmiljöer, så att de kan nå sin potential och därmed skapa en attraktivare, aktivare, tryggare och grönare stad. Syftet har både varit att testa ett arbetssätt och att få fram konkret användbart resultat. Inom uppdraget har metodik, process och stödmaterial utarbetats och testats i två områden, del av centrala Norrtälje och i centrala Hallstavik. Ett stort antal platser har identifierats översiktligt och av dessa har 8 platser i Norrtälje och 6 platser i Hallstavik prioriterats. Dessa platser har undersökts och beskrivits närmare gällande sakliga förhållanden, styrkor, svagheter, trygghet samt utvecklings-potential. För varje plats ges också en rekommendation gällande nästa steg för att förverkliga platsens potential. Metodik samt redovisning av platser med mera har sammanställts i en rapport, bilaga 1. Uppdraget har genomförts av en projektgrupp med delaktighet från flera enheter inom samhällsbyggnadskontoret. Även trygg i Norrtälje kommun (TiNK) har deltagit i arbetet.

Beslutspunkt 2 och 3 kan resultera i både mindre kostnader, som kan hanteras inom respektive enhets rambudgetar, och större kostnader som kräver separata investeringsärenden.

Under de senaste decennierna har efterfrågan på fritidshus förändrats markant. Många tidigare fritidshusområden är numera attraktiva för permanentboende, särskilt i regioner nära större städer. Upphävande av gamla detaljplaner ger möjligheten att utveckla områden för att bättre möta dagens behov. Genom att upphäva äldre planer som enbart tillåter fritidshus kan man öppna upp för byggnation av året-runt-boenden. Upphävande av detaljplaner är en viktig del av stadsplaneringsprocessen

Då Norrtälje kommuns demografiska utveckling går mot en åldrande befolkning, behöver boendeformer som attraherar bland annat barnfamiljer finnas på marknaden. Äldre inaktuella detaljplaner, som ibland bara har en byggrätt på 60 kvm för huvudbyggnad, är inte ett attraktivt val för de invånare man önskar attrahera till kommunen för att få bukt med demografin långsiktigt.
Att upphäva en detaljplan kan få långtgående konsekvenser för både invånare, företag och natur- och kulturvärden. Innan en detaljplan upphävs bör därför en konsekvensanalys innehållande aspekter kopplat till exempelvis dagvatten, huvudmannaskap, lagen om allmänna vattentjänster, fastigheter, företag, strandskydd, miljö och vatten- och avlopp genomföras.

Bifogad rapport innehåller tre fallstudier för specifika detaljplaner i Norrtälje kommun och de potentiella konsekvenser som kan uppstå vid ett upphävande. Genom att analysera planerna strävar studien efter att ge en djupare förståelse för de komplexa processer och utmaningar som uppstår när en detaljplan förlorar sin giltighet.

Utifrån resultatet från dessa fallstudier bör en checklista tas fram och användas systematisk vid bedömning om ett upphävande av en detaljplan är lämpligt.
 

Fastighetsenheten har tilldelats ett uppdrag gällande implementering av hyresmodell i mål och budget 2024–2026. Kommunfullmäktige beslutade om en ny hyresmodell den 26 juni 2023

(Dnr KS 2023-808) och kommunstyrelsen beslutade om ett regelverk den 12 juni 2023

(Dnr KS 2023-809). Att implementera en hyresmodell tar normalt ca 2-3 år och omfattar bland annat kommunikation, utbildning, tecknande av nya avtal och genomförandet av vissa utredningar. Fokuset för detta uppdrag har varit att uppdatera avtal, genomföra kommunikationsinsatser och hålla utbildning för berörda. Arbetet med återstående utredningar och aktiviteter beräknas vara färdigt i sin helhet senast 2026-12-31. Regelverkets föreslagna tidplan, den 1 januari 2025, gällande uthyrning av idrottslokaler till kultur- och fritidskontoret kommer inte hålla. Orsaken till detta är att utredningsarbetet som krävs är mer omfattande än tidigare bedömning.

Kommunfullmäktige föreslås anta reviderade reglementen för flera av kommunens nämnder. De föreslagna ändringarna föranleds bland annat av att Norrtälje kommun har fått ett nytt politiskt styre. Under våren 2024 bildades en ny politisk majoritet i kommunen, bestående av Socialdemokraterna, Centern, Liberalerna och Miljöpartiet, med stöd av Vänsterpartiet. Kommunstyrelsekontoret har fått i uppdrag att se över reglementena för flera av kommunens nämnder, bland annat i syfte att utöka antalet ledamöter och ersättare i vissa nämnder.

Föreslagna ändringar i kommunstyrelsens respektive socialnämndens reglementen föranleds av organisationsförändringar i vissa verksamheter som nämnderna ansvarar för. I socialnämndens reglemente föreslås även ändringar som syftar till att förtydliga socialnämndens ansvar för kommunens krisstöd, tidigare benämnt POSOM. I barn- och skolnämndens reglemente föreslås en ändring som innebär att barn- och utbildningsförvaltningen inte ska organisera öppen förskola utan att ansvaret för verksamheten i sin helhet förs över till kommunalförbundet KSON.

Socialnämndens samt barn- och skolnämndens yttrande över de föreslagna ändringarna i respektive nämnds reglemente inhämtas i särskild ordning.

Rapporten beträffande uppdraget belyser räddningstjänstverksamhetens reglering, nuläge beträffande samarbeten med ideella organisationer, vilka avgränsningar som behöver göras, etiska och moraliska aspekter samt en inriktning för det fortsatta arbetet.

Tre olika huvudområden för samarbeten identifieras:

·         Samarbeten som innebär en snabbare inledande begränsande åtgärd.

·         Samarbeten som stärker den enskildes möjlighet att genomföra allmänhetens insats.

·         Samarbeten som tillför förmåga till Räddningstjänstens verksamhet.

Därefter redovisas en plan för Räddningstjänstens samarbete med frivilligorganisationer. Denna plan är inte fristående utan utgör underlag till Räddningstjänstens kommande års arbetsplaner, inkluderande två specifika uppdrag för 2025 års arbetsplan. Räddningstjänstens bedömer att bäst effekt uppnås genom att inkludera det aktuella fokusområdet i den ordinarie styrningen av verk­samheten.

Utbildningsdepartementet har genom Skolinformationsutredningen (SU2021:01) tagit fram betänkande Offentlighetsprincipen eller insynslag – Allmänhetens insyn i enskilda aktörer inom skolväsendet (SOU 2024:28) och den kompletterande promemorian Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän (U2024/01669). Betänkandet har skickats på remiss till Norrtälje Kommun som genom barn- och utbildningsförvaltningen avger synpunkter på förslagen.