Möte 2021-10-25

LivEllen Hellstrand och Malin Hagström informerar avseende främjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa:

• Arbetet för barn- och unga
• Uppdrag
• Pågående insatser
• Arbetet framöver/operativt arbete

Enligt kommunallagen ska förslag till budget upprättas av styrelsen före oktober månads utgång. Förslag till mål och budget 2022-2024 har upprättats för behandling i kommunstyrelsen i oktober och beslut i kommunfullmäktige i november. I särskilt ärende behandlas skattesatsen för 2022.

Skattesatsen föreslås lämnas oförändrad, och fortsatt uppgå till 19,72 per skattekrona.

För att täcka VA-verksamhetens ökade kostnader har Norrtälje Vatten och Avfall AB bedömt att avgifterna i VA-taxan behöver höjas från med den 1 januari 2022. Anläggningsavgifterna och brukningsavgifterna föreslås därför höjas med 3% för fasta och rörliga avgiftsparametrar. Styrelsen behandlade ärendet vid sitt sammanträde den 5 oktober 2021 och beslöt att ställa sig bakom förslaget och överlämnade det till kommunstyrelsen för antagande i kommunfullmäktige.

För att utveckla avfallshanteringen utifrån målen i Norrtälje kommuns avfallsplan 2018-2021 och täcka nödvändiga kostnader för Norrtälje Vatten och Avfall AB behöver avgifter och ändringar i avfallstaxan justeras enligt bilaga 1 och börja gälla från och med 2022-01-01

Utifrån de politiska direktiven, ramar och styrmodellen har samhällsbyggnadskontoret tagit fram ett mål- och budgetunderlag för 2022-2024. Underlaget ska, efter beslut i kommunfullmäktige, fastställas av kommunstyrelsen i en verksamhetsplan för 2022. Taxorna är en förutsättning för att verksamheten ska kunna genomföras enligt plan.

Taxa enligt plan- och bygglagen samt geodata består dels av bygglov- och geodataärenden vilket hanteras av Bygg- och miljönämnden samt ärenden för detaljplaner som lyder under kommunstyrelsen. Bygg- och miljönämnden beslutade den 9 september 2021 §95 om hemställan till kommunfullmäktige för taxan rörande ärenden om bygglov samt geodata.

Timavgiften fastställs till 1290 kr + uppräkning med prisindex för kommunal verksamhet (PKV) i oktober 2021. Några övriga ändringar i taxan görs inte.

Underlag för godkännande och fastställande av taxor, avgifter och prislista 2022 enligt förslag till beslut och bilagor. Taxor och avgifter har justerats enligt Prisindex för kommunal verksamhet (PKV) respektive sotningsindex som publiceras på Sveriges Kommuner och Regioners (SKR) webbplats.

Taxor för brandskyddskontroll och sotning har förenklats och förtydligats från och med den 1 april 2022.

Prislistan har justerats så att intäkter ska täcka de kostnader som kan uppstå vid insats i annan kommun/räddningstjänstorganisation, deltagande i statlig räddningstjänst eller vid sanering och ersättning där kommunen har rätt till statlig ersättning. Kommunstyrelsen får för varje kalenderår (avgiftsår) besluta att justera taxor, avgifter och prislista med angiven procentsats för PKV respektive sotningsindex som är publicerad på SKR:s webbplats.

Mål och budget 2022-2024 präglas av fortsatt stor osäkerhet kring vilka konsekvenser den ännu pågående coronapandemin kommer att få. Behoven av kommunal service har i vissa verksamheter varit låga under pandemin och hur behoven utvecklas när pandemin börjar avta är svårbedömda. Vaccinationsgraden är i flera delar av världen låg vilket innebär fortsatt spridning av viruset och risken för mutationer, vilket skulle kunna ge återkommande restriktioner och nedstängningar. Den kraftiga ekonomiska återhämtningen i världen och i Sverige som nu pågår skulle därmed kunna råka ut för bakslag. I spåren av pandemin har även leveranskedjor brustit och komponentbrist uppkommit i vissa sektorer vilket dämpar tillväxten och tillsammans med kraftigt stigande energipriser ökat inflationen kraftigt. Består dessa effekter finns en risk för räntehöjningar och konjunkturavmattning. Förslaget till mål och budget 2022-2024 bygger på en positiv samhällsekonomis utveckling men osäkerheten har beaktats i form av budgeterade anslag för oförutsett.

De målområden som formulerades i Mål och budget 2021-2023 kvarstår i Mål och budget 2022-2024 och konkretiseras i inriktningsmål med indikatorer för år 2022, samt i uppdrag till nämnder och bolag.

De övergripande politiska prioriteringarna som synliggörs i ramtilldelningen inför 2022 är i korthet en

ekonomi i balans, kvalitet i kärnverksamheterna, satsningar för att möta behov i pandemins spår, fortsatt fokus på ytterligare förbättrat företagsklimat, fortsatt förstärkning av det trygghets- och säkerhetsrelaterade arbetet, satsningar på föreningslivet och satsningar för att snabbare få fram de­taljplaner för ny villabebyggelse både på lands­bygden, på mindre orter och i tätorter.

Resultatbudgeten för planeringsperioden 2022-2024 görs inom en budget i balans, med oförändrad

skattesats. Överskottsmålet på minst 2 procent av skatteintäkter och generella bidrag ligger kvar

under planperioden.

I ärendet föreslås en revidering av ägardirektivens generella del som är gemensam för samtliga i NKAB koncernen ingående bolag. Gällande direktiv är från 2019 och omnämner således inte Norrtälje vatten och avfall AB. Förslag till ändringar innefattar bl.a. anpassningar och förtydliganden av koncernens budget och verksamhetsplan, taxe- och avgiftsbeslut samt investeringar.

Styrmodellen beskriver kommunens ansvarsfördelning och roller avseende fastställande och uppföljning av mål och resultat; gemensamma begrepp, principer för mål, tidplan etc. Den gäller för hela kommunen och omfattar alla från kommunfullmäktige till den enskilde medarbetaren.

Styrmodellen ska bidra till att skapa helhetsperspektiv och samordning mellan styrelse, nämnder och utskott samt ökad transparens i kommunens hela mål- och budgetprocess. Modellen ligger till grund för ett ledningssystem som kännetecknas av ett systematiskt kvalitetsarbete.

Den nu reviderade styrmodellen har förtydligats. I styrmodellen har Norrtälje kommuns vision och värdegrund lagts in och tydliggjorts som utgångspunkt för styrmodellen. Styrmodellen har kompletterats med riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för verksamhetsstyrning och riktlinjer för ekonomistyrning.  Genom beslut om ny styrmodell upphävs tidigare beslutad styrmodell samt tidigare beslutat reglemente för driftbudget och investeringsprojekt i Norrtälje kommun

God ekonomisk hushållning bedöms genom en sammanvägd bedömning av det övergripande inriktningsmålet; En ekonomi i balans. Detta mäts genom elva indikatorer där nio beräknas nås för 2021.

Även indikatorer för inriktningsmålet En effektiv verksamhet är en del av bedömningen av God ekonomisk hushållning.

Sammantaget bedöms Norrtälje kommun kunna redovisa en god ekonomisk hushållning för helåret 2021, förutsatt:

·         att genomförandet av utestående uppdrag i Mål och budget 2021-2023 genomförs av nämnderna enligt tidplan.

·         att inga större oförutsedda avvikelser uppstår, jämfört med aktuell prognos avseende indikatorerna under målområde 1 om en sund och hållbar ekonomi.

I bifogad bilaga framgår vilka uppdrag som inte kommer kunna genomföras under 2021. Inom de sju övergripande målområdena är det 23 stycken uppdrag som inte slutförs under året. Dessa överflyttas till 2022.

Kommunfullmäktiges långsiktiga mål: Sju löften till Norrtälje kommuns invånare och företag mäts genom inriktningsmål och indikatorer samt riktade uppdrag till förvaltningarna.

En sammanvägd bedömning av arbetet med att uppfylla inriktningsmål och att genomföra uppdrag är att progressen trots coronapandemin är god och att merparten kommer att kunna anses uppfyllda vid årets slut. Genomförandet av uppdrag lämnade till KSON har inte kommenterats i KSON rapportering.

Resultatet för kommunen per sista augusti är 222,5 mnkr och 267,7 mnkr för kommunkoncernen. Den ekonomiska prognosen för kommunen är 227,3 mnkr vid årets slut, vilket är 120,1 mnkr bättre än budgeterat resultat och motsvarar 6,2 procent av skatteintäkter och statsbidrag.
Prognostiserat resultat efter balanskravsjusteringar sjunker till 217,6 mnkr då reavinsten i försäljningen av Tingshuset i Norrtälje räknats bort.
 

Kommunens nettoinvesteringar per augusti uppgår till 156,8 mnkr. I utfall ingår investeringar för Va och renhållning under januari och februari med 31,8 mnkr. Prognosen för 2021 uppgår till 293,6 mnkr vilket är en halvering jämfört med föregånende år men då exklusive Va och renhållning.

Kommunens upplåning förväntas inte överstiga investeringarna vilket är en av förutsättningarna för en god ekonomisk hushållning.

Norrtälje Kommunhuskoncerns utfall per augusti uppgick till 43,9 mnkr vilket är i samma nivå som föregående år. Prognosen för helåret beräknas bli 43,5 mnkr, vilket är 32,8 mnkr bättre än budget.

Samtliga bolag inom koncernen avviker positivt mot budget

Prognos 2021 för Kommunalförbundet sjukvård och omsorg är ett underskott på 56,5 mnkr.

Den största kostnadsavvikelsen -30 mnkr, består av ökade kostnader för vård av Norrtäljebor inom regionen. Intäktsavvikelsen 9 mnkr,  består av statsbidrag som ändrat inriktning under året och därav har minskat jämfört med budgeterade intäkter. Övriga avvikelser omfattar: husläkarverksamhet (10 mnkr), luftvägsmottagningen (3,5 mnkr), avancerad sjukvård i hemmet (3 mnkr) och husläkarjouren (1 mnkr). Kommunal verksamhet bidrar inte till prognostiseat underskott för 2021

Resultatet per augusti för TioHundra AB uppgår till -27,3 mnkr vilket är en negativ avvikelse med 34,3 mnkr.

Prognosen för helåret inklusive diskonteringsränteeffekt uppgår till -85,5 miljoner kronor. Borträknat diskonteringsränteeffekt, merkostnader och uteblivna intäkter för covid-19 uppgår prognosen till cirka 12,5 miljoner kronor.

Arbetet med att under 2021 överföra tillgångar och skulder avseende VA från kommun till nybildat helägt bolag, Norrtälje Vatten och Avfall AB, har varit komplext, vilket inneburit att andra processer påverkats negativt, bland annat utvecklingen av exploateringsredovisningen. I delårsbokslut per augusti ligger tillgångar till uppskattat bokfört värde om 100 mnkr avseende VA kvar i kommunen. Utredning pågår och tillgångarna planeras överföras i november. Inför bokslut 2021 bedöms VA-affären vara slutförd. Inför bokslut 2021 bedöms även exploateringsredovisningen genomlysts och de inkomster som influtit intäktsförts om kriterierna för intäktsföring uppnåtts. Resultatet skulle i så fall förbättras i bokslutet. I nuläget ligger exploateringsinkomster på balansräkningen.

Den interna styrningen och kontrollen är en del av kommunens styrsystem och ett redskap för

kommunens ledning. Syftet är att främja en effektiv ledning av organisationen, hantera risker, skapa underlag för utveckling av verksamheten, utvärdera av verksamhetens resultat och säkra långsiktig måluppfyllelse.

Inga större avvikelser framkom vid internkontrollen vid delårets slut. Verksamheterna fortsätter att implementera arbetssättet med internkontroll och nyttjar internkontrollens potential som ett kvalitetshöjande verktyg.

Kommunstyrelsen har upprättat delårsrapport 2 per augusti 2021 enligt kommunens styrmodell. I ärendet redovisas uppföljning av inriktningsmål, indikatorer och uppdrag med åtgärder från kommunstyrelsens verksamhetsplan 2021-2023, ekonomiskt utfall för perioden samt helårsprognos, förslag till åtgärder för en ekonomi i balans för kommunstyrelsens verksamheter, viktiga händelser, riskanalys samt sjukfrånvaro inom kommunstyrelsen.

Den interna styrningen och kontrollen är en del av kommunens styrsystem och ett redskap för

kommunens ledning. Syftet är att främja en effektiv ledning av organisationen, hantera risker, skapa underlag för utveckling av verksamheten, utvärdera av verksamhetens resultat och säkra långsiktig måluppfyllelse.

Inga större avvikelser framkom vid internkontrollen vid delårets slut. Verksamheterna fortsätter att implementera arbetssättet med internkontroll och nyttjar internkontrollens potential som ett kvalitetshöjande verktyg.

I kommunstyrelsens Internkontrollplan för 2021 antogs tre kontrollområden för Planavdelningen och Mark- och exploateringsavdelningen. Det har uppkommit behov att ändra två av dessa, vilket beskrivs nedan i avsnittet Förvaltningens analys och slutsatser.

Enligt beslut KS 2018-1367 den26 november 2018 §178 har Norrtälje vatten och avfall AB upprättat en ny tryckstegring kallad TS Bolkadalen. Projektet tilldelades 5000 tkr men har vid avslutandet av projektet totala kostnader på 6041 tkr.

Entreprenaden färdigställdes i juni 2020 och har varit i drift sedan dess. Överlämning till Norrtälje vatten och avfall ABs driftorganisation har varit saktfärdig då dokumentation som krävs för överlämning inte levererats i den omfattning eller kvalitet som vi förväntar oss. Detta upplever vi är ett återkommande problem vid våra entreprenader.

Förutom detta har även elmotorerna till pumparna behövt reklamerats och bytas ut till nya på grund av vibrationer. Entreprenaden avslutades april 2021, i god tid innan inkoppling av nya verksamhetsområden på Rådmansölandet.

Kommunfullmäktige förordade i beslut 20 juni 2016 §148  Lindholmens avloppsreningsverk för framtida avloppsrening med en tidshorisont till år 2045. Vidare fick kommunstyrelsekontoret i uppdrag att genomföra en fördjupad förstudie och ta fram handlingar för samråd och tillståndsansökan för Lindholmens avloppsreningsverk.

Fördjupade studier, förprojektering och ansökningshandlingar har tagits fram av VA-avdelningen. Ansökan om utbyggnad av Lindholmens reningsverk lämnades in till Mark- och miljödomstolen i maj 2019 och tillstånd erhölls i februari 2021 och vann laga kraft i mars 2021.

Behovet av gång- och cykelväg utmed väg 1148 är en av sex prioriterade gång- och cykelstråk utmed statligt vägnät angivna i Gång- och cykelprogram för landsbygden. Föreslagen sommarcykelväg föreslås bli 1 km lång på sträckan mellan Långgarnsvägen och Hasselidsvägen. Standard avser stenmjöl som underlag och bredden uppgår till 2 meter.

Kostnader för uppdraget fördelas enligt följande:

• 950 tkr avseende materialkostnad.
• 435 tkr avseende entreprenörkostnad.
• 500 tkr avseende oförutsedda kostnader.
• 300 tkr avseende markinlösen.
• 150 tkr avseende intern arbetstid och extern värderingshjälp avseende markinlösen samt framtagande av förfrågningsunderlag.

Syftet med planen är att pröva möjligheten att uppföra 23 nya bostäder i form av friliggande enbostadshus i Utlunda. Utgångspunkten i planen har varit att avloppsfrågan (spill- och dagvatten) hanteras genom gemensamma enskilda anordningar, som sköts av en samfällighetsförening. Dricksvattenfrågan kunde i första hand hanteras genom inrättande av verksamhetsområde eller via befintlig samfällighetsförening.

Länsstyrelsen anser i sitt samrådsyttrande att avloppsfrågan bör hanteras samlat för att inte riskera människors hälsa eller miljön. Med hänsyn till antalet fastigheter (23) anser Länsstyrelsen att kommunen har ett ansvar att tillgodose behovet av spillvattentjänster genom en allmän anläggning. Den presenterade lösningen i form av en gemensamhetsanläggning som ska förvaltas genom en samfällighetsförening är inte förenlig med lagen om allmänna vattentjänster. I dagsläget finns ingen annan lösning än att av avbryta detaljplanen.

Samhällsbyggnadskontoret har, i enlighet med uppsiktsplikten, tagit fram en statusrapport per 31 augusti 2021 inkl. bilaga 5.1-5.5 för Projekt Norrtälje Hamn.

Projekt Norrtälje Hamn bedöms ha en fortsatt god status överlag främst grundat på kostnadsavstämningar av redan genomförda och i pågående entreprenader, intäktsprognoser samt att alla planerade aktiviteter i huvudsak följer sin tidsplanering. Totalt för etapp G1-G2 återstår att anta detaljplaner för ca 100 av totalt ca 1 493 byggrätter. Målet är att samtliga byggrätter i etapp G1-G2 är laga kraftvunna under 2021. I september har ca 1.000 invånare flyttat in i stadsdelen Norrtälje Hamn.

Prognosen avseende investeringskostnader är i princip oförändrad sedan statusrapportering T3 2020. Den totala avvikelsen uppgår per 2021-08-31 till +4 % vilket är acceptabelt mot bakgrund av att marknadsförändringarna och omvärldspåverkan är väsentligt större (entreprenadindex har ökat med 31 % från 2015).

På Kommunstyrelsens samhällsbyggnadsutskott den 20 januari 2021 fattades beslut om programinriktning för genomförandeetappen G3. Beslutet har gett projektet fortsatt möjlighet till god planering och progress enligt övergripande tidplan. De beslut som föreslogs och fattades i januari grundades på resultaten från den workshop som hölls med politiken och berörda förvaltningar i Norrtälje under hösten 2020. Beslutet har bl.a. resulterar i den nu pågående markanvisningstävlingen för kvarter 9AB.

Marknaden kommer fortsatt bevakas och analyseras. Den ekonomiska uppföljningen och prognoser bedöms tillsvidare vara på en acceptabel nivå med projektets förväntningar. Risken för konjunkturpåverkan har ökat under de två senast gångna åren jämte tänkbara effekter av Corona pandemin. Intäktsprognosen som lämnas och som baseras på bedömningar från tidpunkten för investeringsbeslut 2015 bedöms ha ökat med 43%. Detta ska jämföras med kostnadsprognosen +4% ovan.

Rimbo Tennisklubb har sedan 1985 haft ett arrendeavtal med kommunen. Därefter har avtalet löpt under flera år och upphörde 31 maj 2020. Nu önskar klubben ett nytt avtal på tio år för att kunna göra vissa investeringar i den befintliga tennishallen. Ett nytt avtal är undertecknat av klubben med villkor om att det beviljas i Kommunstyrelsen. Ärendet är avstämt med Kultur- och fritidsförvaltningen för att möjliggöra bidrag till arrendeavgiften.

Kommunerna i Stockholms län har sedan 2004 samverkat kring energi- och klimatrådgivning.

Fortsättning på tidigare samverkansöverenskommelse som varit gällande sedan 2004.

Den nya, delvis reviderade överenskommelsen träder i kraft 1 januari 2022 bör antas för att uppnå synergieffekter och effektivisering av tillgängliga medel med övriga kommuner i regionen för

Energi- och klimatrådgivningen.

Norrtälje kommun har fått möjlighet att yttra sig över Boverkets rapport ”Ansvaret för att åtgärda enkelt avhjälpta hinder”. Kommunstyrelsekontoret har remitterat remissen till bygg- och miljönämnden som tagit fram ett förslag till yttrande och hemställt att kommunstyrelsen antar yttrandet och överlämnar det till finansdepartementet. I yttrandet framhåller bygg- och miljönämnden att de delar rapportens konstaterande när det kommer till ansvarsfrågan och ställer sig positivt till förändringen av plan- och bygglagen som innebär att ansvaret för att åtgärda hindren är den som har rätt att vidta de åtgärder som krävs för att avhjälpa hindren.

Destinationsstrategin kommer att vara en viktig utgångspunkt i det fortsatta arbetet med besöksnäringsfrågor och destinationsutveckling i Roslagen. Med strategin som grund kommer respektive kommun att utveckla egna lokala handlingsplaner med fokus på operativa frågor. Strategin kommer även att utgöra grunden för det destinationsråd som inrättades under år 2021.

Strategin spelar en viktig roll för att besöksnäring, kommuner, civilsamhälle och destinationsbolag ska kunna samarbeta för en hållbar utveckling av Roslagen som attraktiv och konkurrenskraftig

besöksdestination. Strategin inleds med en framtidsvision för Roslagen som visar ett önskvärt

tillstånd år 2030. Vägen dit presenteras genom fyra målområden och fyra ledmotiv. Ledmotiven är baserade på geografiska områden i Roslagen som ger destinationen en spännande karaktär. De ligger också i linje med de fyra hörnpelarna i varumärkesplattformen för Roslagen (Visit Roslagen, 2019).

Av strategin framgår också önskvärda samarbetsformer och rollfördelning mellan aktörerna.

Ett första naturligt steg för att starta resan mot 2030 är att destinationsrådet och kommunerna fullt ut tar sig an strategin som sitt huvudsakliga styrmedel för utveckling av Roslagen som besöksdestination. Det är också viktigt att Roslagens alla aktörer som utgör destinationen, utgår från visionen och de målbilder som presenteras.

Förvaltningen föreslår även att senast år 2026 ska destinationsstrategin aktualitetsprövas.

Kommunstyrelsen har fått i uppdrag av kommunfullmäktige att ta fram och börja implementera en strategi för trygghet och säkerhet som ska ersätta tidigare trygghetspolicy med underliggande tematiska strategier

Dokumentet, som är ett aktiverande styrdokument som styr kommunens samlade trygghets- och säkerhetsarbete, har ett långsiktigt perspektiv med åtgärdsområden som är nedbrytbara, avspeglar aktuella prioriteringar och har ett invånarperspektiv.

Det övergripande målet bryts i denna strategi ner i sex fokusområden. Inom respektive fokusområde beskrivs det önskade läge som vi vill uppnå till år 2030. Vidare anges ett antal prioriterade åtgärder som ska leda till det önskade läget. De prioriterade åtgärderna ligger till grund för det årliga arbetet med Mål och budget.

Kommunens mål att trygghets- och säkerhetsarbetet ska leda till att Norrtälje kommun ska vara Sveriges tryggaste kommun senast år 2030.

Kommunfullmäktige ska årligen fatta beslut om utbetalning av kommunalt partistöd och partierna som är berättigade till det ska årligen lämna in en redovisning över hur stödet använts. Samtliga partier i fullmäktige har inkommit med redovisning och granskningsrapport avseende partistöd enligt gällande regelverk. Nytt sedan 2019 är att partiernas redovisning skett enligt en enhetlig mall, i syfte att underlätta redovisningen.  På initiativ av företrädare för några av de politiska partierna föreslås att rutinerna för utbetalning förändras till en gång per år senast den 31 januari.    

Köparen av fastigheten Norrtälje Storsten 15 har riktat krav på ekonomisk ersättning mot kommunen på grund av kontraktsbrott. Nu fråga om att ingå förlikning och utge skadestånd om 820 988 kr.       

Kommunen är positiv till lagförslaget om en ny ”lag om kommuners ansvar för brottsbekämpande arbete” men betonar i remissvaret att det är av största vikt att kommunerna får ekonomisk kompensation för arbetet.

Kommunalförbundet Storsthlm har inkommit med en rekommendation att Norrtälje kommun antar en överenskommelse om samverkan inom patientnämndsverksamhet. Kommunstyrelsekontoret har remitterat ärendet till Kommunalförbundet sjukvård- och omsorg i Norrtälje (kson) som har föreslagit att Norrtälje kommun antar överenskommelsen. Kommunerna i Stockholms län har sedan lång tid tillbaka en överenskommelse med Region Stockholms patientnämnd om samverkan inom patientnämndsverksamhet. Den nuvarande överenskommelsen började gälla 2003. Överenskommelsen innebär att ansvaret att bedriva patientnämnd har övergått från kommunerna till Regionen. Region Stockholm och Storsthlm har i samarbete tagit fram ett förslag till reviderad överenskommelse om samverkan inom patientnämndsverksamhet. Storsthlms styrelse beslutade 11 mars år 2021 att rekommendera kommunerna i länet att anta överenskommelse om samverkan inom patientnämndsverksamhet.

Ärendet gäller en motion om att godstrafik- och persontrafik separeras i Rävsnäs hamn. Godstrafiken ska ledas ut till den yttre hamnen och persontransporterna blir kvar i den inre hamnen. Som en följd av denna uppdelning ska detta tydligt skyltas och vägar förstärkas.

Förvaltningens bedömning är att motionen ska avslås med anledning av att dessa detaljer kommer att ses över när den beslutade Utvecklingsplanen för Rävsnäs hamn är genomförd.