Möte 2023-05-24

Planens syfte är att möjliggöra en ny lokalgata som ska förbinda Baldersgatan med Estunavägen och därmed kunna avlasta Baldersgatan från trafik från norra industriområdet, samt trafik från bostadsområdet Färsna.

Avsikten är i första hand att erbjuda bussarna till bussdepån en annan infart till norra industriområdet i stället för att åka in i området via Baldersgatan/Vätövägen som redan är belastad. För att genomföra projektet behövs att gällande detaljplan ändras från parkmark och allmän platsmark till mark för lokalgata/allmänt ändamål.

Samhällsbyggnadskontoret har den 24 februari 2023 fått in en ansökan om upprättande av en ny detaljplan för fastigheterna Räfsja 4:5 och 4:6. Ansökan ansågs vara komplett den 24 februari 2023. Sökanden önskar att detaljplanelägga fastigheterna för att möjliggöra bygge av cirka 300 småhus med tillhörande handel samt förskola.

Sammantaget anser inte samhällsbyggnadskontoret att det är lämpligt att pröva en planläggning för exploatering som föreslagits för fastigheterna Räfsja 4:5 och 4:6. Detta grundas i kapacitetssvårigheterna för Vätövägen och VA-kapaciteten i kommunen.

Samhällsbyggnadskontoret har fått in en ansökan om planbesked för fastigheten Norra Sund 3:18. Ansökan omfattar även del av Älmsta 27:1. I ansökan önskas att kommunen ändrar del av den gällande detaljplanens ändamål från Th – område för hamnändamål till bostadsändamål. Enligt ansökan är det cirka 15 kvm som önskas planläggas för bostadsändamål.

När planer ändras eller upphävs återinträder strandskyddet och kommunen behöver ta ställning till om det finns skäl att upphäva strandskyddet. Planavdelningen bedömer initialt att det inte finns skäl att upphäva strandskyddet då marken längs med kanalen har ett stort värde för det rörliga friluftslivet och åtgärden skulle strida mot strandskyddets syften. Sammantaget bedömer planavdelningen att ansökan strider mot kommunens riktlinjer för bedömning av planbesked då befintlig detaljplan i stort bedöms vara ändamålsenlig och avvägningarna som gjorts i planen kvarstår. Dessutom berör den ansökta ändringen enbart en fastighet inom ett större bebyggelseområde. Slutligen bedömer planavdelningen att åtgärden avviker från kommunen intentioner i fördjupningen av översiktsplanen för Älmsta.

En begäran har inkommit till länsstyrelsen om att de ska pröva Norrtälje kommuns skyldigheter att tillgodose behovet av dricks- och spillvattentjänster i Hårnacka. Länsstyrelsen har i sin tur begärt en redogörelse från Norrtälje kommun över vilket ansvar kommunen anser sig ha. Redogörelsen som är framtagen av miljö- och hälsoskyddsavdelningen och planavdelningen, tillsammans med VA-bolaget Norrtälje vatten och avfall AB, visar sammanfattningsvis på att VA-försörjningen i det analyserade området i Hårnacka alltjämt kan tillgodoses på ett hälso- och miljöskyddsmässigt sätt genom enskilda anordningar.

Sedan 2002 har Norrtälje kommun haft ett arrendeavtal avseende mark för uppförande av ett ankare vid infarten till Hallstavik. Den nya jordägaren har nu sagt upp det tidigare avtalet och förslag på nytt arrendeavtal har kommit till mark- och exploatering.

Samhällsbyggnadskontoret föreslår kommunfullmäktige att bevilja medel för investering och exploatering för åtagande som syftar till att vidareutveckla projektet Övre Bryggårdsgärdet i omvandlingen av en ny stadsdel.

Ärendet är uppdelat i olika delar för Övre Bryggårdsgärdets framdrift; investeringsmedel för vidare arbete med Baldersgatans södra del och den befintliga dagvattenparken i projektets västra del, exploateringskostnader för övergripande planering, utredningar och vidareprojektering av projektet samt åtgärder enligt den framtagna handlingsplanen för ”Trygghet under utbyggnadsskedet” i Övre Bryggårdsgärdet.

För aktuellt investeringsärende uppgår de totala kostnaderna till 46,3 mnkr, fördelat på 35,3 mkr i investeringsmedel och 11,1 mkr i exploateringsmedel, och kommunen bedöms få full kostnadstäckning för genomförande åtgärderna under projektets gång.

Svanberga skola är en populär skola strategiskt placerad i Svanberga. Skolan har haft en ökning av drygt 50 elever sedan 2016 och är i behov av utökning för att kunna möta behovet.

För att möjliggöra en utökning av Svanberga skola krävs en ändring av detaljplan. Detaljplanearbetet är påbörjat och hanteras parallellt inom detta projekt. En utökad skola kan stå klar till starten av HT 2027 under förutsättning att projektet löper på utan större hinder på vägen.

Bergshamra är ett område som kommunens strategiska lokalförsörjningsplan har pekat ut som ett område som kommer att vara i behov av flera förskoleplatser inom den närmaste 10-årsperioden.

Antal barn som föds i Länna har varit relativt stabilt över åren. Det är främst inflyttning som beräknas komma att öka behovet av förskoleplatser. Länna förskola är Bergshamraområdets enda förskola.

Nya Länna förskola projekteras för att bli en förskola med en maxkapacitet om 160 platser. För att möjliggöra byggnation av den nya förskolan krävs en ändring av detaljplan. Detta planarbete pågår och beräknas var slutfört och i laga kraft under Q2 2024.

Sjöhagen förskola och Svanberga förskola har tillsammans möjlighet att ta emot 64 barn. För tillfället är 73 barn inskrivna. Det finns behov av att öka antalet platser på förskolorna totalt sett i Svanberga.

Nya Svanberga förskola projekteras till att bli en sammanhållen förskola med en kapacitet om 120 platser. Förskolan avses placeras i nära anslutning till Svanberga skola och beräknas stå klar till höstterminen 2025.

I mål och budget 2022 gav kommunfullmäktige kommunstyrelsen i uppdrag att arbeta fram en ny hyresmodell. Den hyresmodell som föreslås användas för intern fördelning av lokalkostnader från januari 2024 är en ren kostnadshyresmodell. Det innebär att verksamheterna betalar för de lokaler de verkligen hyr och nyttjar.

Kostnadshyra enligt självkostnadsprincipen används redan idag men finns inte beslutat, detta beslut kan betraktas att kommunen fastställer den modell som idag används för att räkna ut hyra per objekt.
Viktiga övergripande principer i förslaget till ny hyresmodell är konkurrensneutralitet, affärsmässiga och branschmässiga villkor och transparens och öppenhet.

Kostnadshyran baseras på lokalobjektens samtliga kostnader inom respektive kundsegment.

Kommunfullmäktige föreslås besluta att hyran vid införandet 2024, likt samma sätt som hyran räknas fram idag, av hyresmodellen baseras på respektive hyresobjekts kostnader föregående år med uppräkning av förekommande indexökningar samt konsumentprisindex (KPI) för inhyrda objekt. För kommande år (2025 och framåt) baseras på respektive hyresobjekts kostnader föregående år med uppräkning av förekommande indexökningar samt konsumentprisindex (KPI) för inhyrda objekt.

Idrottslokaler som idag inte förhyrs av KoF utan som idag förhyrs av BoU och KoF gemensamt, förslås överföras och förhyras fullt ut av KoF från och med 1 januari 2025. Anledningen till att idrottslokalerna föreslås äverföras senare till KoF är att vissa delar kring främst ekonomi och utförda investeringar inom idrottslokaler behöver utredas och klargöras.

En hyresmodell består även av ett regelverk som reglerar det interna hyresförhållandet för att tydliggöra roller, ansvar och kostnadsfördelning. Ett sådant regelverk fastställs av kommunstyrelsen i egenskap av ansvarig för lokalförsörjning. En hyresmodell kan inte stå för sig själv utan förutsätter utöver ett regelverk även tydliga gränsdragningslistor.

Regelverk för internhyra är framtaget för att säkerställa långsiktighet, kostnadseffektivitet och affärsmässighet i kommunens ansvar som fastighetsägare och inhyrare och för att så långt möjligt motsvara fastighetsmarknaden avseende bland annat uppsägningstider och ansvarsfördelning mellan hyresvärd och hyresgäst. Till regelverket biläggs en gränsdragningslista som från 1 januari 2024 gäller all intern förhyrning oavsett vem som äger fastigheten. I samband med att det nya regelverket börjar gälla upphör alla tidigare regelverk inom internhyra, lokalförsörjning och bostadsförsörjning att gälla.

Beslut för en investering för anläggande av Rimbo nya skola (Bålbroskolan) samt lokaler till Kulturskolan togs av kommunfullmäktige, KF§132, 12 juni 2017. Projektet tilldelades investeringsmedel om totalt 110 000 tkr för uppförande av ny F-3 skola med tillhörande Kulturskola. Slutkostnaden blev 115 988 tkr och har där med ett underskott på 5 988 tkr.

Beslut för en investering för uppförande av Rimbo Kulturscen togs av kommunstyrelsen, KS§ 7, 30 januari 2017 på 19 170 tkr samt ett tilläggsanslag KS§ 210, 12 november 2018 på 14 980 tkr. Projektet tilldelades investeringsmedel om totalt 34 150 tkr för uppförande av Rimbo Kulturscen. Slutkostnaden blev 37 325 tkr och projektet har där med ett underskott på 3 175 tkr.

Beslut om investering för en om- och tillbyggnad av Svanberga skola togs den 14 december 2009 i kommunfullmäktige, § 281. Projektet tilldelades investeringsmedel om totalt 45 500 tkr. Slutkostnaden slutade på 44 469 tkr och projektet återlämnar ett överskott på 1031 tkr.

Projektet tilldelades investeringsmedel om totalt 3 400 tkr för ombyggnad/utbyte av kylanläggningar.

Slutkostnaden blev 1 800 tkr och projektet fick ett överskott med 1 600 tkr.

Projektet tilldelades investeringsmedel om totalt 18 000 tkr för energibesparande åtgärder i kommunala fastigheter under åren 2020 – 2022.

Slutkostnaden blev 18 156 tkr och projektet fick ett underskott med 156 000 tkr.

Tekniska kontorets gatu- och parkverksamhet föreslår att få anslag för utbyggnad av gång- och cykelvägnätet beviljade av kommunstyrelsen. Investeringen består av antal mindre projekt som syftar till att utöka och förbättra gång- och cykelvägnätet i kommunens tätorter.

Investeringen är beräknad till en kostnad om 3,5 mnkr. Investeringen finansieras med kommunstyrelsens anslag för investeringar 2023.

Investeringen innebär att investeringsmedel anslås för utbyggnad av gång- och cykelvägnätet 2023 enligt bilaga 1 och 2. Tillkommande kapital- och driftskostnader om 125 tkr från och med 2024 inarbetas i mål- och budget 2024-2026. Investeringen beräknas genomföras och färdigställas under 2023.

Kommunstyrelsen beslutade den 8 mars 2017 §58, att anslå 11 850 tkr i investeringsanslag för restaurering av ån vid Kvarngårdsparkeringen i Norrtälje. Slutkostnaden för projektet uppgick till 3 595 tkr och redovisar ett positivt resultat på 8 255 tkr jämfört med budget. Anledningen är att projektet har blivit framflyttat på grund av externa omständigheter.

Kommunfullmäktige beslutade den 29 mars 2010 §62, att anslå 17 857 tkr för genomförande av föreslagen nybyggnad av gatuanläggningar för verksamhetsområdet Storsten Vingelebacke i Norrtälje. Slutkostnaden för projektet uppgick till 3 435 tkr och redovisar ett positivt resultat på 14 422 tkr jämfört med anslaget för gatuanläggningar. Anledningen är att projektet blev avbrutet i förtid i samband med att entreprenören gick i konkurs och sedan inte slutförts efter återställning. Verksamhetsområdet ansluter till andra områden som är under detaljplanering och när dessa är beslutade återkommer gatu- och parkavdelningen med investeringsärende för att kunna slutföra.

Kommunstyrelsen beslutade den 3 maj 2021 §94, att anslå 8 600 tkr i investeringsanslag för ombyggnation av infrastruktur och parkytor i anslutning till Södra Bergens utsiktsplats. Kommunstyrelsen beslutade den 24 november 2021 med ordförandestöd att anslå ytterligare 7 000 tkr, vilket medförde att det totala investeringsanslaget blev 15 600 tkr. Behovet av ökat investeringsanslag var på grund av att de anbud som inkom under upphandlingen av entreprenör låg långt över det ursprungliga investeringsanslaget, vilket baserades på en budget som togs fram innan pandemin drev upp indexpriser på byggkostnader, material och fraktkostnader.

Slutkostnaden för projektet uppgick till 16 371 tkr och redovisar ett negativt resultat på 771 tkr jämfört med budget. Det negativa resultatet på 771 tkr jämfört med budget härrör till högre omkostnader för tillgänglighetsanpassning av vägen upp mot utsiktsplatsen, ökade mängder på grund av felaktigheter i mändgförteckningar och behov av extra stödmurar och beläggning på parkeringsytan. Även kriget i Ukraina, som startade under pågående entreprenad, bidrog till ökade projektkostnader. Det negativa resultatet beräknades dock bli mycket högre och kunde hållas nere tack vare ändrad ersättningsmodell för entreprenaden.

Kommunfullmäktige beslutade den 14 december 2009 §286, att anslå 52 000 tkr i samband med godkännande av finansieringsavtal för projekt väg 76, Västra vägen, förbi Norrtälje. Slutkostnaden för projektet uppgick till 44 856 tkr och redovisar ett positivt resultat på 7 144 tkr jämfört med budget. Anledningen är kommunen fick tillbaka 6 489 tkr i form av ett investeringsbidrag som kompensation för ett felaktigt utfört arbete i entreprenaden.